Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Vi riskerar att missa framtidens främsta musiker”

Ser vi över hela Sverige har vi en ojämlik kulturskola med stora skillnader mellan kommunerna, skriver Mikael Brännvall, Helena Wessman och Susanne Rydén i en slutreplik.

Publicerad: 13 september 2022, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Mikael Brännvall, vd för Svensk Scenkonst, Helena Wessman, rektor för Kungliga Musikhögskolan och Susanne Rydén, preses Kungliga Musikaliska Akademien.

Foto: Anna Molander, Melina Hägglund, Arne Hyckenberg


Ämnen i artikeln:

Kulturskola

Ungas minskade intresse för orkestermusik är en utmaning vi gemensamt behöver ta oss an. Såväl kulturskolor som professionella institutioner har ansvar att hålla det klingande kulturarvet levande.

Som Anders Elers Ivarsson skriver i sin replik har El Sistema fantastiska resultat inom orkestermusiken. Lyckligtvis ackompanjeras de av ytterligare ett par goda exempel i landet. Det kan komma att betyda mycket för återväxten av professionella musiker.

LÄS MER: ”Det är inte kulturskolan som hotar musiklivet” 

Denna typ av satsningar tenderar dock att vara storstadsfenomen. Ser vi över hela Sverige har vi en ojämlik kulturskola med stora skillnader mellan kommunerna.

Och även inom storstäderna finns utmaningar. Trots att El Sistema har relativt många som spelar valthorn och trombon, så rapporterar Andreas Rosén, enhetschef för El Sistema med ansvar för orkestrar i Stockholms kommunala kulturskola, att nyrekryteringen efter pandemin har varit extra svår till orkesterinstrument som valthorn, trombon och oboe. 

Ivarsson tror inte att kulturskolans köer och problemen med schemaläggning hotar svenskt musikliv. Det menar vi att det gör. Vi ser allvarligt på de långa köerna även till pianoundervisning. Populära instrument som piano kan nämligen vara en ingång till att börja spela andra instrument.

LÄS MER: ”Kulturskolans långa köer hotar svenskt musikliv” 

Möjligheten att spela på skoltid är en tillgänglighetsfråga som är relevant främst för deltagare som bor i glesbygd – och det gör det till en ytterst viktig fråga. Alla barn i hela landet måste ges samma möjligheter att utvecklas musikaliskt. Med ojämlik tillgång till kulturskoleundervisning riskerar vi dessutom att missa några av framtidens främsta musiker.   

Under sommaren ges goda förutsättningar att ta del av den klassiska musiken i andra former än de ordinarie, inte minst genom de många festivaler som bidrar till ett levande musikliv i hela landet. Konserthuset Stockholms satsning Unga sommarmusiker, där ungdomar anställs för att göra dagliga konserter i foajéerna, är ett av många exempel på hur konserthusen öppnar upp sin verksamhet för att nå fler.

Vi välkomnar varmt en utveckling av kulturskolans verksamhet, där digitala verktyg kan vara en ingång för att fler barn och unga ska få uppleva hur det är att skapa musik. Men för att få till stånd en jämlik kulturskola och öka intresset för orkesterinstrumenten krävs gemensamma krafttag. Tillsammans behöver vi, utbildningssamordnare och arbetsgivare, väcka politisk förståelse för bristerna i dagens musikundervisning, för att därigenom skapa förutsättningar för svenskt musiklivs återväxt och kompetensförsörjning. 

Mikael Brännvall, vd Svensk Scenkonst

Helena Wessman, rektor Kungliga Musikhögskolan

Susanne Rydén, preses Kungliga Musikaliska Akademien

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Kulturskola

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev