”Vi måste ha färre kommuner för att klara välfärden”

Det behövs en kommunreform i Sverige och min mening är att Kristdemokraterna bör driva denna fråga. Jag har lämnat en motion om saken till Kristdemokraternas riksting, som hålls i Helsingborg i november, och ser fram emot en bra diskussion.

Vi måste ha färre men starkare kommuner i Sverige för att klara det framtida välfärdsuppdraget. Utvecklingen har gått snabbt och de kommunala verksamheterna måste följa samhällsförändringarna. Sedan 1974, då den senaste kommunreformen genomfördes, har det kommunala uppdraget utvidgats, samverkan mellan kommunerna ökat, rörelsemönster förändrats och infrastruktur förbättrats. Dessutom har lokala arbetsmarknader växt samman, det demokratiska samtalet förändrats i grunden genom digitaliseringen och en helt ny sektor av välfärdsaktörer etablerats.

LÄS MER: Nytt besked från Slottner: Dags slå ihop kommuner

Kristdemokraterna har drivit frågan om ett statligt huvudmannaskap för sjukvården och nu fått en utredning tillsatt, som ska lämna förslag på möjligheterna att införa detta helt eller delvis. På samma sätt behöver processen för färre men starkare kommuner i Sverige påbörjas, för att kunna vara klar någon gång på 2030-talet.

1863 delades Sverige in i cirka 2500 primärkommuner varav 88 var städer. De baserades på de befintliga socknarna, men redan då fanns det en diskussion om ifall socknarna var för små enheter att basera den kommunala strukturen på.

Som mest hade Sverige 2532 kommuner 1930. Därefter har flera reformer genomförts och i dag finns det 290 kommuner av mycket varierande storlek. Bjurholm, landets minsta kommun, hade vid slutet av 2022 knappt 2 400 invånare. I Stockholms stad, som är Sveriges största kommun, bodde det vid samma tidpunkt 984 700 personer.

De viktigaste argumenten för att Kristdemokraterna ska driva på för kommunsammanslagningar är ekonomi och kompetensförsörjning – men även framtidsinriktad strategisk kapacitet kring personaladministration, it-verksamhet och upphandling, som kommer att innebära svåra utmaningar framöver. För små kommuner skulle kommunsammanslagningar helt enkelt betyda att sårbarheten minskar och möjligheten att leverera bra och tillförlitlig välfärd upprätthålls.

Ett riktmärke, liknande den som den danska strukturreformen hade i början av 2000-talet, borde vara en gräns på 20 000 till 30 000 invånare för att en kommun ska kvarstå såsom självständig. Kommuner som har större befolkningsunderlag kan med fördel behållas. Men det bör finnas möjligheter till justeringar av kommungränser för att optimera arbetsmarknadsregioner, infrastruktursatsningar eller andra synergieffekter mellan nuvarande kommuner.

Anders Lundström (KD)
Regionråd och ordförande för Helsingborgs lasarett