Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Vi kommuner kan bli bättre på att stötta innovationer”

Vi i kommunerna kan vidta en mängd åtgärder för att bli en bättre samarbetspartner till det lokala näringslivet. Vi kan bli mer serviceinriktade och bättre på att stötta innovationer, skriver Nätverket Svenska Industrikommuner.

Publicerad: 24 januari 2022, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

För att vinna kampen om en ny batterifabrik, ett nytt stålverk eller datacenter krävs gediget förarbete, skriver Nätverket Svenska Industrikommuner.

Foto: Axel Hilleskog/SvD/TT


Ämnen i artikeln:

FöretagsklimatInnovationNäringslivsklimat

Vi i nätverket består av 25 kommuner från Kiruna i norr till Burlöv i söder. Som organisation är vi unik i landet då vi medverkar i utvecklingen av nya samarbetsmönster mellan den lokala industrin och det övriga samhället.

På bara ett par decennier har begreppet återindustrialisering lanserats. Vi kan i dag se hur företagsledningar uttrycker oro över kostnadsfördyringar och osäkerhet kring bräckliga logistikkedjor. Det är inte bara Synsam, med sin etablering av 200 nya jobb i Östersund, som lämnar Asien. Kalkyler pekar på nya möjligheter att ta hem kunskapsintensiva företag till Sverige. 

Vi måste själva upptäcka att vi rankas högt på många innovationsindex och lära oss att internationellt förvalta denna konkurrensfördel. Men på en rad områden kan både vi och andra inblandade bli bättre:

Genom nära kontakter med det lokala näringslivet kan kommunerna identifiera områden där testbäddar blir en bra metod för utveckling av nya tjänster och produkter. Centrala myndigheter borde upptäcka vad kommunerna faktiskt kan bidra med.

Givet bibehållen rättssäkerhet, är det viktigt att vi i kommunerna uppfattas som mer kund- och serviceinriktade. Vi bör självkritiskt titta på möjligheten till administrativa förenklingar. Men attitydfrågan är också viktig, vi måste bejaka innovativa tankar.

Med de årliga 700–800 miljarderna i upphandlingspotten från kommunerna kan mer innovationsinriktade upphandlingar ha stor potential. Den måste vi utnyttja.

Inrättandet av lokala och regionala innovationsfonder kan bli ett sätt att förbättra förutsättningarna för små företag att attrahera riskkapital. Det finns i dag mycket olika lokala villkor för ett mindre företag att hitta såddkapital. De nationella institutioner som arbetar med detta har inte tillräcklig kunskap eller resurser för att tillgodose dessa olika villkor.

Kommunerna har under några decennier satsat på egna utbildningscampus. Här finns god kontakt med de ”egna” företagen, man vet var flaskhalsarna finns och man känner när nyinvesteringar är på gång. Det är viktigt att värna om denna lokala kunskap.

För att kunna rekrytera talanger krävs attraktiva skolor och ett mångfacetterat boendeutbud. Även här kan kommunerna ha en mer öppen attityd och tänka nytt. Men en enskild kommun har svårt att ensam attrahera utländska talanger. Sverige behöver en samlad myndighet som kan bistå i talangrekryteringen. Förebilder för sådan samverkan finns utomlands.

Förhoppningen att attrahera en stor etablering av exempelvis en ny batterifabrik, ett nytt stålverk eller datacenter står högt på dagordningen för många kommuner. Men för att lyckas krävs gediget förarbete. Industrikommunerna påbörjar nu ett arbete med att systematisera erfarenheterna av framgångsrika etableringsprocesser. Med den kunskapen kan vi dra slutsatser om hur kommunerna kan arbeta med både hårda kriterier som mark- och energitillgång och mjuka kriterier som bemötande och kommunal organisation.

Idag ser vi hur industrin i många fall går före det övriga samhället i sitt klimatsmarta omställningsarbete. I omställningsarbetet måste kommuner och lokalt näringsliv samordna sina satsningar.  Här finns en stor förbättringspotential.

I många decennier har det funnits näringslivskontor i kommunerna. För 40 år sedan låg fokus på interna servicekontakter med befintligt näringsliv. Under de två senaste decennierna har fokus flyttats till mer proaktiva insatser som kretsar kring nyetableringar, kapitalförsörjning, start-up, innovationer, hållbara investeringar och nu också till talangjakt. 

Den tekniska utvecklingen inom industrin öppnar för lokala specialiseringar. Därmed ökar också de lokala möjligheterna att skräddarsy lokala lösningar. I detta arbete kan industrikommunernas näringslivsenheter spela en avgörande roll. Där finns markkontakten och där finns den nödvändiga personkännedomen.

Catharina Fredriksson
Kommunstyrelsens ordförande i Oxelösund

Jan Bohman
Kommunstyrelsens ordförande i Borlänge

Andreas Erlandsson
Kommunstyrelsens ordförande i Oskarshamn

Carina Sammeli
Kommunstyrelsens ordförande i Luleå

Anton Sjödell
Kommunalråd i Gislaved

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev