Debatt
”Vi hoppas Anders Knape inte tänker solospela mer”
Det är anmärkningsvärt att SKL:s ordförande Anders Knape för fram en ny och egen ståndpunkt. Vi hoppas att hans uttalanden är en engångsföreteelse och inte ett tecken på en ny syn på vikten av konsensus hos SKL:s politiska majoritetsledning.
Publicerad: 5 september 2019, 10:52
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Rickard Kilström/ Kontinent
I ett pressmeddelande den 29 augusti uttalar sig SKL:s ordförande Anders Knape (M) om regeringens lagrådsremiss om en reviderad kostnadsutjämning. Han menar att ett införande 2020 skulle innebär försvårande planeringsförutsättningar för kommuner och regioner som får ett försämrat utfall, och vill att det skjuts fram till 2021.
För det första är denna åsikt inte förankrad i SKL:s styrelse. Det remissyttrande som en enig styrelse ställde sig bakom den 17 maj i år nämnde ingenting om ett senare införandedatum. Eftersom utredningen föreslår 1 jan 2020 som införandedatum och styrelsen inte hade någon erinran mot detta, innebär det att SKL står bakom förslaget.
Det som däremot har diskuterats, och även framförts till regeringen efter det att utredningen lämnade sitt förslag, är tvärtom betydelsen av att förslaget hanteras skyndsamt och skickas ut på remiss, trots den oklara parlamentariska situation som präglade hösten 2018.
SKL företräder Sveriges samtliga kommuner och regioner, oavsett politiskt styre. Vi präglas därför traditionellt av en konsensuskultur. Detta är nödvändigt för att vi ska kunna behålla vår trovärdighet som företrädare för kommunsverige och för att hålla samman organisationen. Våra medlemmar skiljer sig åt inte endast när det gäller politiska majoriteter, utan även storlek samt demografiska och ekonomiska förutsättningar. Det som förenar oss är det kommunala självstyret och övertygelsen att ett lokalt och regional demokratiskt styre är en förutsättning för ett framgångsrikt välfärdssamhälle. Närheten till medborgarna och till lokalsamhället är grunden för detta.
Samtidigt finns det frågor som SKL har att hantera där det finns inbyggda intressekonflikter och som kräver extra lyhördhet för att balansera olika medlemmars intresse. Kostnadsutjämningen är just en sådan fråga. Det var därför glädjande när vi i maj lyckades få fram ett remissvar som var så väl avvägt att hela styrelsen kunde ställa sig bakom det. SKL:s remissvar väger tungt i alla frågor, men inte minst i denna. Regeringen har också visat detta genom att man tillmötesgått de synpunkter som SKL hade. Det är därför anmärkningsvärt att SKL:s ordförande för fram en ny och egen ståndpunkt.
Till detta kommer det nya politiska landskapet där vi för första gången har olika politiska styren i regeringen och i SKL. Den S-ledda regeringen samverkar dessutom med C och L inom ramen för Januariöverenskommelsen, samtidigt som de gamla Allianspartierna bildat politisk majoritet i SKL. Allt detta ställer nya krav på det politiska ledarskapet den kommande mandatperioden. Ett som är lyhört och öppet för samarbete och kompromisser. Ansvaret för konsensus vilar alltid tyngst på de som sitter i majoritet. Vi partier som utgör minoriteten i SKL hoppas därför att den solospelning som Anders Knape gjort i sina uttalande om kostnadsutjämningen var en engångsföreteelse.
Lena Micko, 2:e vice ordförande i SKL och gruppledare för Socialdemokraterna
Emil Broberg, ledamot i SKL:s arbetsutskott och gruppledare för Vänsterpartiet
Karin Thomasson, ledamot i SKL:s styrelse och gruppledare för Miljöpartiet
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.