Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Vi efterlyser krafttag mot skolfrånvaron”

Via kontakten med våra medlemmar vet vi att den problematiska frånvaron ökat och att en stor grupp elever tidigt slås ut från skolsystemet, skriver Anki Sandberg, Attention.

Publicerad: 19 april 2022, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Anki Sandberg, ordförande Riksförbundet Attention.


Ämnen i artikeln:

HemmasittareFunktionsnedsättningSkolanElever

Hur går det för elever med funktionsnedsättning? Svaret på den frågan är att ingen vet. Vare sig betygsstatistik eller internationella kunskapsmätningar som Sverige deltar i visar hur det går för elever med funktionsnedsättning. Däremot finns det statistik som visar att unga med funktionsnedsättning är överrepresenterade bland dem som varken studerar eller arbetar och som hamnar i långtidsarbetslöshet. Det framgår exempelvis av IFAU-rapport 2021:12 från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Riksförbundet Attention har med stigande oro följt debatten om det som tidigare kallades ”hemmasittare” och nu beskrivs som problematisk skolfrånvaro. Via kontakten med våra medlemmar vet vi att denna frånvaro ökat och att en stor grupp elever tidigt slås ut från skolsystemet. Våra familjer berättar hur bristen på anpassning av skolsituationen leder till ångest och depressioner hos deras barn med adhd, autism och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Problemet stannar inte heller hos barnet utan påverkar hela familjen.

LÄS MER: Inga skolor får distansundervisa hemmasittare

Att vara vårdnadshavare till ett barn med neuropsykiatrisk problematik ställer höga krav på föräldraskapet redan från början. Med en kraschad skolgång för ett eller flera barn blir situationen ofta så utmanande att det starkt påverkar livet i stort och möjligheten att upprätthålla ett förvärvsarbete.

Barnens och ungdomarnas isolering leder ofta till psykisk ohälsa med hög risk för framtida utanförskap från både arbetslivet och samhället. Nationalekonomen Ingvar Nilsson har beräknat kostnaden för 5500 elever med problematisk skolfrånvaro till mellan 20 och 30 miljarder kronor och jämför det med kostnaden för hela rättsväsendet, inkluderat polisen, som har en budget på 40 miljarder kronor. Hur många elever det faktiskt handlar om vet ingen, men det är sannolikt åtskilligt fler.

Barn med problematisk skolfrånvaro behöver förstående och stödjande vuxna, men samhällets stöd till denna grupp är ofta otillräckligt och många familjer splittras under den påfrestning och den stress det innebär att ha barn med denna problematik. Frånvaron leder lätt till ett ställningskrig där skolan anmäler föräldrarna till socialtjänsten och föräldrarna skolan till Skolinspektionen.

Att tusentals barn och unga inte nås av undervisning har dock inte skakat om politiker och beslutsfattare tillräckligt för att sätta in åtgärder som motverkar denna dystra utveckling. De förefaller också ha svårt att ta till sig att det kan vara så många som 75 procent av dem som har hög skolfrånvaro som har en neuropsykiatrisk problematik och att det behövs ett särskilt fokus på denna stora elevgrupp.

När vi från Attention har lyft ärendet med utbildningsminister Anna Ekström (S) har vi erfarit att frågan för henne främst handlar om hur statistik ska samlas in. Men denna fråga kan inte reduceras till en diskussion om administrativa bördor. Det handlar om en stor grupp elevers rätt till utbildning på ett sätt som de kan ta till sig – i enlighet med skollagen.

Vi efterlyser krafttag där någon av skolmyndigheterna får i uppgift att samla in relevanta uppgifter, göra analyser av utvecklingen och föreslå en handlingsplan som säkerställer våra barns rätt till en fungerande skolgång.

Anki Sandberg
Ordförande Riksförbundet Attention

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev