Få hela storyn
Starta din prenumeration
Debatt
Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland unga. Sedan 1990-talet har självmord bland unga ökat med nästan 1 procent årligen. Men varför mår ungdomar så dåligt? Vi har frågat barn och unga vad de behöver för att kunna få en bättre morgondag, skriver företrädare för Tim Bergling Foundation, Mind, Suicide Zero och Bris.
Publicerad: 7 september 2021, 03:00
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
”Barns och ungas grundläggande trygghet och goda uppväxtvillkor måste säkras,” skriver debattörerna.
Foto: Voy/Mostphotos
Barn och unga vittnar om en skola som skapar stress och oro, om en elevhälsa som inte finns där för den som mår dåligt, om svårigheter att prata om sitt psykiska mående och om långa vårdköer och bristande stöd. Många oroar sig inför framtiden; för hur klimatkrisen ska påverka deras liv och om de kommer att kunna hitta jobb och bostad. Ofrivillig ensamhet är vanligt, liksom kropps- och beteendeideal som skapar ångest och osäkerhet. Fysiskt och sexuellt våld, mobbning och rädsla för att utstå kränkningar på grund av den man är, gör också att många barn och unga mår väldigt dåligt.
LÄS OCKSÅ: Pandemin har försämrat elevers psykiska hälsa
Dagens barn och unga växer upp i en tid starkt präglad av en tävlingsinriktad och individualiserad logik som göder prestationsångest, självförakt och känslor av otillräcklighet. För att kunna navigera i en alltmer snabbföränderlig värld och hantera de krav och förväntningar som projiceras från olika håll – on och offline – behöver barn och unga verktyg och stöd som främjar deras psykiska välbefinnande. Psykisk hälsa måste ges större utrymme inom hälso- och sjukvården och tillgängligheten till vård och stöd måste öka.
LÄS OCKSÅ: Att bara ”prata” hjälper inte mot psykisk ohälsa
Barns och ungas grundläggande trygghet och goda uppväxtvillkor måste säkras, vilket kräver en starkare och mer proaktiv socialpolitik med muskler att arbeta förebyggande och främjande. Utöver föräldrarnas psykiska hälsa och socioekonomiska situation är det skolan som spelar absolut störst roll för barns och ungas psykiska hälsa. Vi vill därför att barns och ungas psykiska välbefinnande blir vägledande för skolpolitiken, och att skolan blir ett hälsofrämjande nav i barns och ungas liv:
LÄS OCKSÅ: L: Så bryter vi ungas psykiska ohälsa
Psykisk ohälsa var redan innan pandemin en omfattande och viktig samhällsutmaning. Nu ökar risken för en förvärrad situation, inte minst för de barn och unga som redan innan pandemin hade en utsatt situation. Liv står på spel. Vi har som samhälle en skyldighet att ge alla barn och unga en bra start i livet och vi har inte råd att förlora en enda ung person till i självmord. Barn och unga har sagt sitt – nu är våra folkvalda svaret skyldiga.
Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris
Karin Schulz, generalsekreterare Mind
Rickard Bracken generalsekreterare Suicide Zero
Klas Bergling, Tim Bergling Foundation
Den 5 december 2020 lanserade Tim Bergling Foundation initiativet For A Better Day (FABD), uppkallad efter en Avicii-låt.
FABD är Sveriges största insamling av ungas idéer, tankar och förslag kring vad som behövs för en bättre dag. Tanken är att FABD på sikt ska utvecklas till en egen rörelse där unga ges utrymme att påverka sin morgondag.
Nyligen träffade Klas Bergling (pappa till Tim ”Avicii” Bergling och grundare av Tim Bergling Foundation) statsminister Stefan Löfven, tillsammans med generalsekreterarna från Bris, Mind, Suicide Zero och två ungdomar som representerar FABD och ”verkligheten”. De lämnade över boken ”Det här behöver vi For A Better Day”, en bok som väger 3,2 kg och består av 1 000 insamlade berättelser från barn och unga.
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.