Debatt
Vi anses välmående, men vi har också utmaningar!
Vi är för ett utjämningssystem, men frågan är hur långt det är okej att utjämna. Vart är vi på väg om de mest välmående kommunerna i själva verket inte mår så bra? Det frågar C-, S- och L-politiker i Vaxholm.
Publicerad: 23 oktober 2019, 03:05
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Vart är vi på väg om de mest välmående kommunerna i själva verket inte mår så bra, frågar debattörerna. Foto: Colourbox
Alla delar av Sverige är beroende av varandra, norr och söder, stad och land. Tyvärr finns det de som försöker polarisera Sverige och ställa människor mot människor, landsändar mot landsändar. Populister och främlingsfientliga applåderar polarisering, men det gagnar ingen.
För att ge människor förutsättningar att bo, växa upp, bedriva företag och arbeta i hela landet krävs att alla kan förlita sig på att det finns bra service och trygghet i hela landet. Därför finns bland annat ett kommunalt skatteutjämningssystem. För att skapa acceptans, förståelse och stöd för detta system krävs att det är transparent och begripligt. Det uppfyller tyvärr inte förslaget till kostnadsutjämning, som det ska fattas beslut om i riksdagen snart.
Det är till exempel svårt att se varför Vaxholm, som en liten skärgårdskommun, helt plötsligt ska förlora mer än dubbelt så mycket i det aktuella systemet jämfört med det förslag som för bara några månader sedan gick ut på remiss. Modellen är komplex, och trots att utredaren fick i uppdrag att förenkla den så har det inte blivit enklare eller begripligare.
Det nya förslaget till utjämning kommer dessutom en minut i tolv. Sent på året och bara några dagar innan vi ska lämna vårt budgetförslag för 2020–2022 får vi dessa nya siffror. Vaxholm förlorar 593 kronor per invånare i det nya kostnadsutjämningsförslaget. Det är stora pengar för en liten kommun som vår, med bara 12 000 invånare. Förlusten motsvarar en hel procentenhet på sista raden i vår budget. Även om vi får ett införandebidrag under 2020 måste vi redan nu tänka om kring planerade investeringar och utgifter. Att beslutet kommer så nära i tid försvårar vår möjlighet att planera väl och att göra avvägningar mellan olika behov.
En fråga är också hur långt utjämningen kan gå. Hur långt är det okej att utjämna? Vi är för ett utjämningssystem. Det är för oss självklart att alla, oavsett var man bor, ska ha rätt till bra skola, vård och omsorg. Vi är också väl medvetna om att vi är beroende av övriga landets hållbara tillväxt.
Men, Vaxholms stad är en av ett fåtal kommuner i landet som är en nettoinbetalare till utjämningssystemet. Vi anses alltså vara en av ett litet antal kommuner som har de bästa förutsättningarna i hela landet. Och trots att Vaxholm anses ha de bästa förutsättningarna, samt en relativt hög skatt jämfört med andra Stockholmskommuner, står vi ändå inför stora effektiviseringar för att klara ekonomin i kommunen.
Vart är vi på väg om de mest välmående kommunerna i själva verket inte mår så bra och har stora utmaningar framåt?
Vi har förståelse för att andra förmodligen har det sämre, men frågan är om lösningen är att utjämna mer? Löser det problemen – eller spär vi ut och gömmer undan dem? Det kan inte bara vara upp till ett fåtal kommuner eller regioner att ta en så stor del av kostnaderna i det totala utjämningssystemet. Staten behöver gå in och skjuta till pengar för att lösa de svåra utmaningar som finns runt om i landet samt fördjupa diskussionen om hur alla delar av landet kan vara välmående på riktigt.
Malin Forsbrand, kommunstyrelsens ordförande, Vaxholm (C)
Anders Garstål, vice ordförande kommunstyrelsen, Vaxholm (S)
Michael Baumgarten, ordförande Barn- och utbildningsnämnden, Vaxholm (L)
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.