Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag13.04.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Vem vill vara chef i vård och omsorg när krisen är över?

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) uppskattar att det behövs drygt 28 000 nya chefer inom vård och omsorg fram till år 2026 för att klara det ökande vårdbehovet. Men vem kommer att vilja och orka att vara chef inom vården och omsorgen under de förutsättningar som råder i dag? Och särskilt när Coronakrisen är över? Det frågar sig Andreas Miller och Jenny Wibacke från Ledarna.

Publicerad: 26 November 2020, 04:20

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”Om man inte satsar på förutsättningar för ett gott ledarskap kan samhället inte nå målen om en utvecklad välfärd,” skriver Andreas Miller och Jenny Wibacke.

Foto: Børge Sandnes/Colourbox


Ämnen i artikeln:

OmsorgChefCoronaviruset

Jämfört med chefer på mansdominerade områden har chefer i kvinnodominerade arbetsområden betydligt större medarbetargrupper, fler arbetsuppgifter som ligger utanför chefsuppdragets kärna samtidigt som de får lägre lön. Detta trots att de generellt har en högre utbildningsnivå. Det framkommer i vår rapport ”Lönlöst att få det att fungera?”.

60 procent av cheferna verksamma inom exempelvis vård och omsorg har arbetsuppgifter som inte skulle behöva göras – om verksamheten var organiserad på ett mer effektivt sätt. Det kan handla om allt från att laga sängar, fixa krånglande datorer och skrivare till att administrera onödig information.

Chefen är den som i praktisk handling ska omsätta medborgarnas rättmätiga krav på patientsäkerhet och förväntningar på högre kvalitet i välfärden – helst till lägre kostnad. Det är inget lätt uppdrag, och kräver rimliga förutsättningar för att lyckas.

Men vi kan inte se att de 8 000 chefer i vård och omsorg som är medlemmar hos oss har sådana förutsättningar. I stället för färre medarbetare har chefer i vård och omsorg fler. I stället för att ha tillgång till fler stödfunktioner har de färre. Och i stället för att renodla uppdraget till att leda vård- och omsorgsverksamhet utför de fler arbetsuppgifter som forskarna benämner illegitima, det vill säga när det är tveksamt om uppgifterna hör hemma i ett chefsuppdrag.

Om man inte satsar på förutsättningar för ett gott ledarskap kan samhället inte nå målen om en utvecklad välfärd. Verksamheterna förblir ineffektiva och resurser används felaktigt. Ytterst leder det till att medarbetare, brukare och patienter utsätts för onödiga risker.

Under pandemin har det blivit extra tydligt att det inte är rimligt att chefer i vård och omsorg även agerar it-support och vaktmästare – dessutom till en lägre lön. Just nu är perspektiven korta och virusbekämpningen överskuggar allt. Men om vi ska klara chefsförsörjningen till välfärden när krisen är över måste förutsättningarna börja förändras nu.

Trots att frågan om ledarskap och chefernas förutsättningar är så viktig för välfärdens utveckling, underbyggd av en lång rad myndighetsrapporter, är den märkligt frånvarande i den politiska diskussionen.

Vår uppmaning till politiker och beslutsfattare som har ansvar för vårdens och omsorgens kvalitet är att förbättra chefernas villkor och förutsättningar. Chefer i vård och omsorg behöver minst lika många stödfunktioner som chefer inom andra arbetsområden, inte färre som i dag.

Andreas Miller, förbundsordförande Ledarna

Jenny Wibacke, ordförande Ledarna inom vård och omsorg

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

OmsorgChefCoronaviruset

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev