Vem ska bygga och driva de nya skolor som behövs i Sverige?

De kommande 15 åren väntas antalet grundskoleelever öka med fler än 100 000. Det betyder att det behövs flera hundra nya skolor. Det är en stor utmaning för Sveriges kommuner och ett stort investeringsåtagande för den svenska modellen. Men uppgiften är vare sig förhandlingsbar eller valfri. Hur denna uppgift ska lösas är ytterst en politisk fråga som kräver ledarskap, tydlighet och långsiktighet.  Internationella Engelska Skolan (IES) har i dag 37 skolor, 27 000 elever och över 200 000 intresserade av en skolplats för framtiden. Vi kan och vill vara med som en del av lösningen på den stora utmaning som Sverige står inför. För att göra det behövs tydliga och lika regler för skolhuvudmän både när det gäller hur skolan ska drivas men också hur framtida skolor ska kunna utvecklas. IES har aldrig och kommer aldrig kräva några särskilda förmåner. Det vore direkt förödande att ha en sådan affärsmodell. Däremot ser vi positivt på att fortsätta växa eftersom vi vet att IES skolor gör stor skillnad för barn och unga varje dag. Den skillnaden kommer från våra höga akademiska ambitioner och engagerade medarbetare.  Det är våra elever som driver oss i vårt uppdrag. Det är för dem som IES finns och verkar. Det är för deras skull vi vill expandera och fortsätta erbjuda en kvalitativ utbildning, trygghet och en sann tvåspråkighet. Inte för att konkurrera med andra eller göra kortsiktiga vinster. Tvärtom. IES etablerar sig bara i kommuner där vår profil efterfrågas, där lika villkor inte bara är ett uttryck utan ett arbetssätt och där vi ser att vi kan finnas under lång tid. Vi samverkar med kommuner med olika politiska majoriteter från Landskrona i söder till Skellefteå i norr.  En ny grundskola är en stor och viktig investering. Inte bara för barnen som kommer att gå där, personalen som kommer att jobba där utan för hela kommunen. Men den är inte gratis oavsett vem som bygger eller driver den. Det rör sig om en byggkostnad på upp till 500 miljoner kronor och ett hyresåtagande på lika mycket under 20 år. Sedan tillkommer ytterligare kostnader på 10–20 miljoner kronor för att öppna och utrusta skolan. En nystartad skola går inte runt ekonomiskt de första åren.   För att lösa den stora utmaning av nya skolor som Sverige står inför behöver man inte bara klara av investeringen utan också förstå premisserna för hur dagens system är uppbyggt. I Trelleborg planerar vi tillsammans med kommunen att öppna en ny skola för att möta det stora behovet av fler skolplatser.  Vi avser att skriva ett tjugoårigt avtal där vi står för hela risken. Även om intresset för IES skolor är stort så är fulla klasser ingen naturlag. Det kommer efter att i många år leverera utbildning av hög kvalitet och att varje år fortsätta göra det. Under våra 27 år har vi aldrig lagt ner en skola eller förväntat oss att någon annan ska ta ansvar för våra skolor eller elever.  Baserat på lika villkor oavsett huvudman ska skolan finansieras av skolpeng beräknad med den snitthyra som finns för befintliga skollokaler i kommunen. Om en kommun har gamla och eftersatta lokaler är snitthyran följaktligen låg och för att möjliggöra nya skolor har lagstiftaren givit utrymme för så kallad faktiskt hyresersättning. Det är inte en krona i subvention eller rabatt i den ekvationen utan en lagriktig och nödvändig finansiering.    Och för att vara tydlig – av ersättningen för faktisk hyra blir det ingen vinst för IES. Den går krona för krona till att betala hyra. Faktisk hyresersättning kan användas oavsett om kommunen eller en friskola driver den nybyggda skolan. Sveriges kommuner och regioner rekommenderar också denna lösning just för att möjliggöra för nya skolor.     Den politiker som vill förändra hur svensk skola ska finansieras och vilka villkor som ska gälla är också svaret skyldig till hur ekvationen ska gå ihop. All offentligt finansierad verksamhet ska självklart granskas, så även IES, men att utan faktakoll smutskasta samt ifrågasätta hederliga och engagerade kommunpolitiker och skolor för att de tillsammans försöker att lösa en av Sveriges viktigaste uppgifter är inte bara anmärkningsvärt utan hotar också framtidens utbildning för hundratusentals elever.

Anna Sörelius Nordenborg, vd Internationella Engelska Skolan