”Vem får betala priset när kommunalskatten sänks?”

I Nacka har antalet ansökningar om ekonomiskt bistånd skjutit i höjden under pandemin. Under de sista månaderna 2020 ökade ansökningarna med i genomsnitt 600 procent. Samtidigt som behoven ser ut att öka, har utbetalningarna minskat. En granskning som vi i det lokala partiet Nackalistan gjort, visar att även antalet överklaganden till förvaltningsrätten av beslut om ekonomiskt bistånd har ökat sedan 2019. Ökningen förra året var hela 280 procent och ser ut att fortsätta även i år. 

Det kanske inte är så märkligt att antalet ansökningar ökat under pandemitider, när många grupper fått det tufft. Men att utbetalningarna samtidigt minskat förefaller motsägelsefullt. 

I Nacka ligger ansvaret för ekonomiskt bistånd sedan många år inte på socialnämnden utan på arbets- och företagsnämnden (AFN). Den som ansöker om hjälp i Nacka får träffa en karriärvägledare. Ordförande för AFN, Filip Wiljander (M), har uttalat sig i media att det ”inte ska vara fett att leva på bidrag” och säger sig vara nöjd med att ha lyckats minska utbetalningarna. Han förklarar det senare med noggrannare grundutredningar och mer kontinuitet i personalstyrkan. 

Nackalistans granskning ger upphov till flera frågor och man kan undra vad statistiken för ekonomiskt bistånd egentligen visar. Är grundutredningarna verkligen så välgjorda och besluten rättssäkra, när överklaganden skjuter i höjden? Varför ser utvecklingen annorlunda ut i till exempel grannkommunen Värmdö, där antalet överklaganden tvärtom sjunkit?  Det är många dokument som ska in och det kan vara orimligt kort tid för den sökande att komma in med begärda handlingar. Man kan därför undra om Nacka kommun i sin iver att minska utbetalningarna och därmed krympa budgeten gjort det för krångligt och svårt att ansöka om bistånd, samtidigt som handläggarna blivit lite för snabba på att ge avslag? 

Den ideella föreningen Equal som hjälper utsatta människor menar att synen på ekonomiskt bistånd förändrats i många kommuner. I en intervju i lokaltidningen Nacka Värmdö-Posten (NVP) nyligen säger Per Sternbeck från Equal att kommunerna generellt blivit hårdare i sina bedömningar. ”Det har blivit svårare, rent tekniskt, att söka ekonomiskt bidrag. Sedan är det tydligen mycket svårare att få dem beviljade. Jag brukar kalla det avslagsmaskinen”. Sternbeck menar att socialarbetarna fått en helt ny roll, där de inte längre företräder biståndssökarna utan är helt lojala med sin arbetsgivare kommunen – som till alla pris vill sänka utbetalningarna. Per Sternbeck menar att det ger en tragisk utveckling, som till exempel att kvinnor blir kvar hos misshandlande män, eftersom det inte verkar finnas någon hjälp att få. I Nacka församling i Fisksätra har personalen ungefär samma bild, enligt artikeln i NVP.

I en debattartikel i DN ”Ny grupp av fattiga får inte någon hjälp av samhället” av Lotta Säfström, Sveriges stadsmissioner, konstateras att många fler tros leva i fattigdom än vad som syns i den officiella statistiken och att det finns stora brister i myndigheternas hantering. Säfström efterlyser att den offentliga statistiken och kunskapen måste kompletteras med civilsamhällets erfarenheter. ”Är vi på väg tillbaka till ett samhälle där människor i fattigdom hänvisas till kyrkor och stadsmissionerna för att få mat, kläder och skor för vintern?” undrar hon. 

Nyligen blev området Fisksätra i Nacka klassat som ett utsatt område. Den styrande alliansen här har samtidigt valt att sänka kommunalskatten två år i rad. Att minska kostnaderna och på så sätt få ner skatten riskerar att få sociala konsekvenser, när biståndsansökningar avslås och stöd till utsatta uteblir. Vi önskar se en analys av effekterna av att ansvaret för ekonomiskt bistånd inte ligger på socialnämnden och att stöd till utsatta minskat under pandemin. Att utbetalningarna av bidrag minskar är positivt, men bara så länge det inte drabbar de som verkligen är i behov av hjälp.

Kristina Granlund
Nackalistan