Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Vattenbranschen: Ge oss redskapen att lyckas, politiker

Det är inte frågan om, utan när och i vilken takt omfattande investeringar måste ske i de svenska VA-näten. I snitt kommer VA-taxorna att behövas fördubblas under de närmaste åren. Vissa kommuner, med få invånare, har dock sådana utmaningar att de kommer behöva statligt stöd, skriver företrädare för Svenskt Vatten.

Publicerad: 13 februari 2020, 04:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”Dricksvattensäkerheten hotas av översvämningar, föroreningar och torka och vattenskyddet måste stärkas.”

Foto: nito, Colourbox / Daniel Nilsson, Mathilda Ahlberg, Bildbyrån


Ämnen i artikeln:

VA-systemVA-nätSvenskt VattenKan vi räkna med rent vatten i kranen?

Enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKL) gjorde förra året cirka 110 kommuner ett ekonomiskt underskott och i cirka 40 kommuner väntar skattehöjningar. Läget är kärvt och det krävs hårda prioriteringar. Vi vet av erfarenhet att VA-frågorna tenderar att hamna i skymundan – trots enorma förnyelse- och investeringsbehov i samhällskritisk infrastruktur.

Klimatförändringar, teknisk utveckling och nya miljöskadliga ämnen utmanar hela samhället, inte minst vårt dricksvatten och den hållbara staden.

VA-organisationerna måste i snitt fördubbla taxorna under de närmaste åren. Det är inte frågan om utan när och i vilken takt omfattande investeringar måste ske.

Sveriges kommuner har nästan 20 000 mil vattenledningar att ta hand om. Taxorna varierar stort mellan kommunerna, med skillnader på upp till 400 procent. Det är i praktiken omöjligt att ge invånarna samma samhällsservice till någorlunda lika kostnader.

Utmaningarna är många där exempelvis klimatförändringarna innebär fler och kraftigare skyfall och nya krav på dagvattenhanteringen i främst våra tätorter. Dricksvattensäkerheten hotas av översvämningar, föroreningar och torka och vattenskyddet måste stärkas.

Den låga förnyelsetakten i våra i ledningsnät äventyrar leveranssäkerheten och här krävs stora investeringar. Läkemedelsrester, mikroplaster, PFAS och kemikalier ställer nya krav på rening. Därutöver krävs hållbara kretslopp vad gäller återföring av näringsämnen till jordbruksmark.

Även finansieringen är ett problem som måste lösas. Svenskt Vattens Investeringsrapport från 2017 visade på stora behov av satsningar i infrastrukturen för kommunalt VA. Vi fann att investeringsnivån låg på 12 miljarder kronor årligen samtidigt som behoven låg på långt över 20 miljarder. Rapporten föreslog ökade investeringar med minst 35 procent per år under 20 år samt slog fast att taxorna i snitt måste fördubblas (utöver inflation).

Vissa kommuner, med få invånare, har sådana utmaningar att de kommer behöva statligt stöd. Vi menar att en statlig åtgärdsfond bör inrättas så att kostsamma och nödvändiga åtgärder kan genomföras. Det kan gälla problem med förorenade vattentäkter, svår vattenbrist eller nödvändig klimatanpassning. Vidare måste vi särskilja skattefinansierad verksamhet och avgiftsfinansierad verksamhet. I dag har vi ett regelverk som innebär att nödvändiga investeringar i skolor och vård ställs mot investeringar i rent dricksvatten. Det är inte rimligt.

Förorenaren måste ta större samhällsansvar. Industrier och annan verksamhet som sätter ut produkter på marknaden måste i större omfattning betala för krävande avloppshantering och VA-organisationerna bör ges möjligheter att ta ut sanktionsavgifter av producenter som belastar reningsverken oskäligt.

Det är helt nödvändigt att kommunerna i framtiden ges möjlighet att ta ut taxor som kan fonderas över tid för att säkra resurser till investeringar, något som i dag är olagligt.

Vi vill framhålla att det krävs mer samverkan mellan kommuner liksom större och starkare VA-organisationer i landet. För att möjliggöra detta krävs en ny lagstiftning som ger incitament för samgående och samverkan. Möjligheterna till framtida regionalisering måste belysas på allvar.

VA-Sverige utför dagligen ett storslaget miljöarbete. Vi producerar dricksvatten och säkrar vattenreningen. Vi är även biogasproducenter och återför växtnäring till jordbruket. Vi skapar cirkulärekonomi. Men det räcker inte, vi både kan och vill göra mer. Men då behöver vi få rimliga förutsättningar för att klara vårt uppdrag nu och i framtiden.

Johan Persson, kommunstyrelsens ordförande Kalmar (S), styrelseordförande Svenskt Vatten

Maria Antonsson, ordförande  (MP)  Stockholm Vatten och avfall, styrelseledamot Svenskt Vatten

Daniel Danielsson, kommunstyrelsens ordförande Åre  (C), styrelseledamot Svenskt Vatten

Håkan Fäldt, kommunstyrelseledamot Malmö (M), styrelseledamot Svenskt Vatten

Ingemar Hellström, kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Smedjebacken (S), styrelseledamot Svenskt Vatten

Annika Huber, nämndsordförande Hudiksvall  (S), styrelseledamot Svenskt Vatten

Irene Oskarsson, styrelseledamot (KD) Svenskt Vatten

Elisabeth Unell, kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Västerås (M), styrelseledamot Svenskt Vatten

Margareta Björksund-Tuominen, vd Vatten och Miljö i Väst AB, styrelseledamot Svenskt Vatten

Lena Blad, vd Gästrike Vatten, styrelseledamot Svenskt Vatten

Sigrid de Geyter, vd Uppsala Vatten och avfall, styrelseledamot Svenskt Vatten

Stefan Johansson, styrelseledamot Svenskt Vatten

Johanna Lindgren, vd Norrvatten, styrelseledamot Svenskt Vatten

Karl Lundgren, förvaltningschef Kungsbacka, styrelseledamot Svenskt Vatten

Peter Lönn, kommundirektör Härryda, styrelseledamot Svenskt Vatten

Pär Dalhielm, vd Svenskt Vatten

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev