Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Varning för bantad krisberedskap med S

Försvarsminister Karin Enström (M) håller inte med om att det finns ett allvarligt systemfel i svensk krisberedskap. Däremot varnar hon för vad som kan hända om S tar över regeringsmakten i höst.

Publicerad: 8 juli 2014, 06:48

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

KrishanteringFörsvarspolitikSamhällsskydd

Replik. Björn Eriksson och Johan Färm argumenterar i Dagens Samhälle den 7 juli att ansvarsprincipen inom svensk krisberedskap innehåller ett allvarligt systemfel.

Att stärka samhällets robusthet och samlade förmåga att hantera allvarliga olyckor och kriser är en av mina huvudprioriteringar som försvarsminister. Arbetet med samhällets krisberedskap har utvecklats på ett bra sätt sedan 2006 mot bakgrund av de förbättringsbehov som identifierades efter händelser som tsunamikatastrofen 2004 och stormen Gudrun 2005. Samtidigt måste arbetet kontinuerligt utvecklas.

Till stöd för regeringen finns sedan 2008 ett kansli för krishantering som ska stödja Regeringskansliet vid hanteringen av kriser och extraordinära händelser. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) inrättades av Alliansregeringen 2009 och har ansvar för frågor om skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar.

Till skillnad från länder med en särskild krisledande myndighet, råder ansvarsprincipen i Sveriges krishanteringssystem. Det innebär att den som i normala fall ansvarar för en verksamhet även ansvarar i en krissituation. Ett system där en central funktion tar över ledningen av den operativa verksamheten kan leda till att viktiga aktörer avvaktar med att agera och därmed riskerar krisen att förvärras.

Ansvarsprincipen ger även incitament för en aktör att i sin verksamhet inkludera riskhantering och att förebygga krissituationer. Det råder politisk enighet bland de åtta partierna i Försvarsberedningen om att ”ansvarsprincipen ska fortsatt utgöra grunden för Sveriges krisberedskap”, vilket slogs fast i Försvarsberedningens säkerhetspolitiska rapport Vägval i en globaliserad värld från 2013.

Eriksson och Färm hänvisar till Försvarsberedningens rapport som lämnades till mig i maj. Försvarsberedningen skriver att i samband med höjd beredskap ska en myndighet inrikta och besluta om prioritering och fördelning av tillgängliga resurser. För två veckor sedan gav jag MSB i uppdrag att lämna underlag om det civila försvaret, som tillsammans med bland annat Försvarsberedningens rapport, kommer utgöra ett viktigt underlag inför den kommande försvarspolitiska propositionen som ska lämnas till riksdagen våren 2015.

I uppdraget till MSB ingår att beskriva hur förmågan att leda och samordna d.v.s. inrikta, prioritera, besluta om och fördela samhällets samlade resurser vid krig och krigsfara kan utvecklas. Detta innebär däremot inte att man gör avsteg från ansvarsprincipen.

Engagemang och kunskap om samhällets krisberedskap kan fortsätta att utvecklas. Till exempel måste vi öka riskmedvetenheten i samhället – hos den enskilde, på lokal och på regional nivå.

Varje år satsar regeringen drygt en miljard kronor på det särskilda anslaget för krisberedskap. Socialdemokraterna föreslår i sin budget för politikområdet Försvar och samhällets krisberedskap omfattande nedskärningar både på anslagen för krisberedskap och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

I ljuset av detta är jag oroad över vad som händer om Socialdemokraterna kommer till makten i höst – vilka krisförebyggande åtgärder kommer att skäras ned och hur många jobb inom krisberedskapen försvinner?

Karin Enström, försvarsminister (M)

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News