”Varje kommun bör arbeta med att motverka antiziganism”

Fördomar och diskriminering riktad mot romer genomsyrar fortfarande många delar av vårt samhälle. Inte minst är det de unga som drabbas. Många unga romer i Sverige känner sig otrygga i skolan och på fritiden på grund av sin romska identitet.

Romska organisationer vittnar om att generaliseringen av romer har ökat såväl i samhället som i medierna och att barn och unga utsätts för diskriminering, mobbning och trakasserier. Konsekvensen blir att många unga får dåligt självförtroende, låg studiemotivation och mår psykiskt dåligt.

LÄS MER: Nya SKR-toppen: ”Vi behöver spetsa oss”

Unga romer har rätt till goda levnadsvillkor, trygghet och utveckling på samma villkor som alla andra unga. Så är det inte i dag, och därför behövs nya och fler insatser för att förebygga och motverka antiziganismen i Sverige.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) arbetar för att alla unga i Sverige ska ha goda levnadsvillkor. Vi har fått regeringens uppdrag att föreslå hur nya verktyg och samarbeten kan se ut för att stärka unga romers ställning i samhället. Nyligen lämnade vi den första delrapporten, ”Förebygga och motverka antiziganism”, till regeringen.

För att få till en verklig förändring i attityder och bemötande av romer behöver arbetet med att stärka deras ställning ske på lokal nivå, i varje kommun runt om i landet.

Vi ser hur viktigt det är med förankring för att bygga ett förtroende mellan dem attitydförändringarna berör och majoritetssamhället. Arbetet behöver därför ske i tätt samarbete med de romska föreningarna och civilsamhället. Insatserna ska vara långsiktiga, systematiska och förankrade hos de unga. Unga romer har till exempel själva föreslagit att de olika nationella minoriteternas ungdomsorganisationer gemensamt skulle kunna stötta och stärka varandra.

Vi behöver alla bli bättre på att arbeta utifrån ett rättighets- och jämlikhetsperspektiv så att alla unga i Sverige, oavsett bakgrund, får likvärdiga rättigheter. Kunskapshöjande insatser behövs, särskilt i skolan och för yrkesgrupper som möter unga romer.

Unga romers förmåga att stå upp för sina rättigheter behöver stärkas. Hela samhället bör ta tillvara deras kompetens och stärka deras representation i offentlig verksamhet.

Det finns positiva exempel som Göteborg att inspireras av. Staden belönades 2022 med EU-priset European capitals of inclusion and diversity för sitt arbete med romsk inkludering.

Romer är en av Sveriges fem nationella minoriteter. Genom historien har de systematiskt förföljts, diskriminerats och trakasserats. Rasism mot romer – antiziganism – bygger på fördomar om hur romer ser ut och uppför sig. Den utgår från en ojämlik värdering av människor och kränker principen om alla människors lika värde och rättigheter.

I en undersökning som Länsstyrelsen i Stockholm genomfört tillfrågades 85 unga romer i åldrarna 13 till 25 år hur de upplevde trygghet, bemötande och tillgång till sina rättigheter. Hälften svarade att de inte kände sig trygga nog att säga att de är romer, vare sig i skolan eller på fritiden. De kände sig utsatta och otrygga på grund av fördomar kring den romska identiteten. Många räknade med att bli orättvist och negativt behandlade.

Att romers identitet som nationell minoritet kränks är inte värdigt. Vi kan inte acceptera detta längre.

Lena Nyberg, generaldirektör, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)