”Varför behöver kommunerna ökade resurser?”

I debatten om den kommande statsbudgeten går åsikterna i många frågor isär mellan partierna. Något det förefaller råda politisk samsyn kring är dock att kommuner och regioner behöver ökade resurser.

Behoven beskrivs av sektorns företrädare som akuta, Socialdemokraterna kräver ökade statliga bidrag och regeringen ifrågasätter inte detta, vilket också framgick av finansministerns pressträff i dag, torsdag 24 augusti.

LÄS MER: Satsningar på 40 miljarder – men besked till kommuner och regioner dröjer

Jag har full förståelse för att kommuner och regioner gärna ser ökade resurser. Men sett till den ekonomiska situationen är det svårt att förstå att det skulle vara motiverat.

Faktum är nämligen att kommunsektorn de senaste fyra åren har uppvisat historiskt stora överskott. Enligt Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) Ekonomirapport var sektorns samlade överskott cirka 55 miljarder kronor 2020, 69 miljarder kronor 2021 och 43 miljarder kronor 2022.

Vart har dessa pengar tagit vägen?

En del av svaret är de resultatutjämningsreserver kommuner och regioner får avsätta pengar till vid överskott. Dessa reserver finns för att kunna täcka eventuella framtida underskott. Enligt SKR uppgick primärkommunernas fonderade reserver till 37 miljarder kronor år 2022. För regionerna är det svårare att få en samlad bild, men i boksluten för de två största regionerna – Stockholm och Skåne – fanns drygt 8 miljarder kronor i reserver vid utgången av 2022.

Det stämmer att kommunsektorn prognosticerar ett underskott för 2024, närmare bestämt på 28 miljarder kronor. Vad som är mindre uppmärksammat är att prognosen redan för 2025 är ett överskott. Det underskott som prognosticeras är med andra ord tillfälligt, samtidigt som de senaste årens överskott i sektorn är avsevärt större.

Visst finns det enskilda kommuner som har en pressad ekonomi. Kanske finns också kommuner utan reserver som väntas gå med underskott 2024, men med tanke på sektorns stora överskott bör de vara undantagsfall. För kommunsektorn som helhet är det svårt att se behov av ökade statliga bidrag.

Situationen väcker också två mer principiella frågor.

För det första finns det andra stora behov. Den ekonomiska krisen gör att både företagens och hushållens ekonomi är mycket pressad. I detta läge krävs bland annat sänkta skatter för att stärka konkurrenskraften och öka drivkraften till arbete. Ett mer konkurrenskraftigt näringsliv är avgörande för kommunernas ekonomi och för finansiering av framtidens välfärd. Fungerar inte näringslivet fungerar inget annat.

För det andra kan inte kommuner och regioner vara fredade från effektiviseringskrav. Trycket på effektivisering är högre i konkurrensutsatta företag än i kommunsektorn. Men om kommunernas effektivisering uteblir på grund av ständigt ökade resurser får vi i praktiken mindre vård, skola och omsorg per skattekrona. Det ligger inte i någons intresse.

Jag är medveten om att dessa påpekanden avviker från normen i debatten och kanske även kan provocera. Men regeringen borde våga stå emot kraven på ständigt ökade resurser och istället ställa de obekväma frågorna: Varför behövs mer statliga bidrag när det finns så stora sparade reserver? Vart har pengarna tagit vägen?

Karin Johansson
Vice vd Svenskt Näringsliv

LÄS MER: 50 miljarder som kan rädda välfärden – tillfälligt