”Vårdens kompetensförsörjning kräver ökad nationell samordning”

I årets regeringsförklaring slog statsminister Stefan Löfven (S) fast att det nya Nationella vårdkompetensrådet ska bidra till att säkerställa att det finns personal med rätt utbildning i vården. Nationella vårdkompetensrådet arbetar på regeringens uppdrag för att säkra kompetensen i hälso- och sjukvården. Sedan rådet bildades 2020 har ett gediget analysarbete genomförts, som ger en bild av behovet av nationell samordning, stärkt kvalitet och ökad effektivitet i vården. 

LÄS OCKSÅ: Så kan vårdens kompetensförsörjning stärkas 

Den 24 september samlas aktörer med ansvar för vårdens kompetensförsörjning till en konferens för att ta nästa steg. Konkreta åtgärder inom områden där det finns ett stort behov av förändring kommer att diskuteras. Exempel på detta är:

￭ Satsa på klinisk forskning. Dagens spetsforskning är morgondagens rutinbehandlingar. När vi utvecklar nya behandlingar kan vårdtider kortas, vilket framför allt gagnar patienterna men också minskar kostnaderna. Möjligheten att engagera sig i klinisk forskning gynnar också medarbetarnas utveckling och karriärmöjligheter, och därmed kompetensförsörjningen i vården. 

￭ Minska den administrativa bördan. Flera studier bekräftar att hälso- och sjukvårdens medarbetare lägger en mycket stor del av sin tid på administrativa sysslor: möten, patientdokumentation, uppföljning. Endast en tredjedel av arbetstiden träffar läkare och sjuksköterskor sina patienter. 

￭  Lita på professionerna. Det är hälso- och sjukvårdens medarbetare som har lösningarna på vårdens utmaningar, handlingsutrymmet för dem som möter patienterna behöver öka. Det är också en nyckel för att skapa mer attraktiva arbetsmiljöer där medarbetare känner att de kan göra skillnad i vården. 

￭  Öka takten i digitaliseringen. Hälso- och sjukvården ligger efter i digitalisering, men växlar upp. Erfarenheterna från pandemin är tydliga: en stor andel vårdmöten kan genomföras digitalt, ökad användning av digital teknik kan underlätta självmonitorering i hemmet och patienten kan därmed ta en mer aktiv roll i sin egen vård. Detta efterfrågas också av patienterna. Digitaliseringen kan också minska onödig byråkrati och ge medarbetarna mer tid att skapa ökad patientdelaktighet för att uppnå en god och jämlik vård.

￭  Öka teamarbetet. Framtiden inom hälso- och sjukvården tillhör det multiprofessionella teamet. När vårdens olika professioner arbetar tillsammans och på toppen av sin kompetens är vi rustade för vårdens utmaningar.

￭  Öppna vården för nya kompetenser. I framtidens sjukvård kommer nya yrken att krävas – sida vid sida med de traditionella vårdprofessionerna. Redan i dag ökar exempelvis antalet bioinformatiker och civilingenjörer, eftersom den medicinska och tekniska utvecklingen ställer krav på ny kompetens i vården. Därför behöver samverkan över traditionella yrkesområden och akademiska fält accelereras. 

LÄS OCKSÅ: Göran Johnsson: Så lockas fler till vård- och omsorgsarbeten 

Regeringen har identifierat vårdens kompetensförsörjning som en nyckelfråga för hälso- och sjukvården. Tillsammans med berörda aktörer som ansvarar för kompetensförsörjningen kan vi utveckla svensk hälso- och sjukvård och säkra kompetensförsörjningen – nu och i framtiden.

Nationella vårdkompetensrådet:

Ann-Marie Wennberg Larkö
Sjukhusdirektör, professor, Sahlgrenska universitetssjukhuset

Katrine Riklund
Prorektor, Umeå universitet

Roger Klinth
Rektor, Ersta Sköndal Bräcke högskola

Lena Mårtensson
Prorektor, Högskolan i Skövde

Johan Dabrosin Söderholm
Dekan, Linköpings universitet

Kerstin Tham
Rektor, Malmö universitet

Hans Svensson
Regiondirektör, Region Jämtland Härjedalen 

Jonas Appelberg
Verksamhetschef Kliniskt Forskningscentrum, Region Örebro

Monika Samuelsson
Hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Sörmland

Ulrika Sundquist
HR-direktör, Region Stockholm

Lis Palm
FOU-strateg, Fyrbodals kommunalförbund

David Lidin
Medicinskt ansvarig, socialförvaltningen Stockholms stad 

Olivia Wigzell
Generaldirektör, Socialstyrelsen

Anders Söderholm
Generaldirektör, Universitetskanslersämbetet