Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

onsdag12.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Vården klarar inte pandemi utan beredskapspolis

Beredskapspolisen behövs för att skydda samhället och akutsjukvården om en allvarlig pandemi bryter ut, skriver Mikael Juul Sörensen, fd ordförande Beredskapspolisföreningen.

Publicerad: 11 februari 2019, 10:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”Vad händer vid ett utbrott av en pandemi, exempelvis svininfluensan, som belastar hela sjukvården och samhället?”

Foto: Emil Langvad/Bildbyrån


Ämnen i artikeln:

PolisenOrdningsvakterAkutsjukvårdSamhällsskydd

Alla känner till under vilka pressade förhållanden vårdens akutpersonal arbetar. Hot om våld och trakasserier är i stort sett en vardaglig företeelse.

I dag löser samhället det med ordningsvakter och väktare, yrkesgrupper som är beroende av polisen. Det styrs dock helt och hållet av prioriteringar inom polisen. Pågår en större händelse, en så kallad särskild händelse, minskar möjligheten för polisen att ingripa och bistå ordningsvakter och väktare på akutmottagningen. Ju större och allvarligare händelse desto mindre möjlighet för polisen att bistå.

Men, vad händer vid ett utbrott av en pandemi, exempelvis svininfluensan, som belastar hela sjukvården och samhället? Även polisen kommer då att drabbas. Resurserna för att kunna hantera allvarlig eller omfattande störning på samhället kommer då att försvagas och det kommer att slå hårt mot sjukvårdens möjlighet att bemöta allmänhetens behov av vård.

Polisen behöver då en extra resurs att sätta in; det vill säga en beredskapspolis. Beredskapspolisen hjälpte till med bevakningsuppgifter, transporter, räddningstjänst, tillträdesskydd och bistod med att upprätthålla ordning vid olyckor, översvämningar och störningar i infrastruktursystemet med mera.

Deras uppgifter vid en pandemi skulle exempelvis kunna vara att bevaka och utföra tillträdesskydd vid akutmottagningar och vårdcentraler. Polismyndigheten kommer utan en extra resurs som beredskapspolis varken ha förmåga att bistå med personal eller ha uthållighet över tid att se till att sjukvården kan arbeta under ordnade former.

Beredskapspolisen var fram till 2012 denna extra resurs. En välutbildad resurs som liksom ordningsvakten arbetade under delar av polislagen och som hades status som en polisman, med samma skyldigheter och befogenheter. Något som inte nödvändigtvis kräver en polisutbildning på två och ett halvt år. En beredskapspolis hade 200 timmars grundutbildning och tjänstgjorde alltid under en polisman med särskild ledarskapsutbildning.

Utbildningen var inriktad på uppgifter som exempelvis bevakningsuppgifter, transporter, räddningstjänst, tillträdesskydd med mera. De ordningsvakter som normalt arbetar på akutmottagningarna har 80 timmars utbildning.

Det finns en politisk majoritet för att man ska återinföra beredskapspolisen, men endast vid risken för krig och i krig. Dock finns det partier som anser att resursen även behövs i fred. Med bakgrund av min debattartikel får vi hoppas att de får igenom sin vilja så att sjukvården kan arbeta under extra ordinära situationer, exempelvis vid en pandemi!

Mikael Juul Sörensen, fd ordförande i Beredskapspolisföreningen och sakkunnig i frågor som berör beredskapspolisen

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev