Vård och skola kan inte "produceras" billigare varje år

Det går inte så bra för Karolinska Universitetssjukhuset som nu måste skära ner på antalet läkare och undersköterskor. Frågar man Karolinskas ledning beror nedskärningarna på ett omställningsarbete inom region Stockholm där vårdcentralerna ska ta emot fler patienter och sjukhusen i högre utsträckning ägna sig åt specialistsjukvård. Frågar man oppositionen i region Stockholm och journalister är orsaken istället höga konsultkostnader och en rekorddyr sjukhusbyggnad.

Troligen är förklaringen att det beror på lite av båda men det beror även på en tredje sak. Tankesmedjan Balans har under några år granskat hur orimliga krav på effektivisering i budget skapat ökad arbetsbelastning i välfärden. De effektiviseringskrav vi visat är utbredda och omfattande i skolans värld finns även i vården och omsorgen.

Politikerna i region Stockholm kräver att verksamheten vid Karolinska sjukhuset ska effektiviseras med 2,5 procent under 2020, att produktiviteten ska öka så att sjukhuset når politikernas ambitiösa produktionskrav och att tidigare års underskott ska hämtas hem. Underskott som delvis beror på att sjukhuset inte klarat tidigare års effektiviseringskrav.

Omsatt i kronor innebär effektiviseringskravet att Karolinska sjukhuset måste bedriva sin verksamhet 277 miljoner billigare 2020 än 2019. Grovt räknat innebär de nu aviserade uppsägningarna av läkare och undersköterskor att Karolinska sjukhuset minskar de årliga lönekostnaderna med 375 miljoner. Nästan 3/4 av den nedskärning som görs skulle alltså kunna härledas till politikernas effektiviseringskrav i budget.

Kraven på effektivisering finns i princip samtliga landets regioner. I 2020 års budget för region Västra Götaland finns till exempel ett effektiviseringskrav på 0,6 procent och i region Skåne ett effektiviseringskrav på två procent.

Färre anställda ska ”producera” mer vård men det tycks oklart hur det ska gå till. Det enda som är klart är att patienterna inte ska drabbas. ”Vi sätter patienten och patientsäkerhet först. Vi kommer inte att minska personalstyrkan med fler än att vi kan fortsätta ge den vård vi ska till våra patienter” skriver Karolinska sjukhusets direktör på sjukhusets blogg.

Odefinierade effektiviseringskrav i budget har dränerat vård, skola och omsorg på resurser under många års tid. Det finns en naiv tro att chefer och medarbetare i vård, skola och omsorg ska kunna tänka ut nya och billigare arbetsmetoder bara för att resurserna minskar. När man inte lyckas med det samlas underskotten på hög och välfärdens medarbetare får höra att de handskas oansvarigt med skattepengar.

De 350 undersköterskor och 250 läkare som nu ska varslas om uppsägning på Karolinska sjukhuset utför såklart arbetsuppgifter när de är på jobbet. När de slutar kommer antingen arbetsuppgifter inte att bli gjorda eller arbetsuppgifter att behöva göras av de anställda som blir kvar. Den effektivisering som politikerna kräver kommer inte per automatik att uppstå bara för att färre måste göra arbetsuppgifterna.

Nedskärningarna på Karolinska sjukhuset kommer att påverka kvaliteten och de kommer att påverka de anställdas arbetsbelastning. Det vore bättre om ansvariga politiker var ärliga med det i budgeten istället för att mörka nedskärningarna under dimridån ”effektiviseringar”.

Marcus Larsson, tankesmedjan Balans

Åsa Plesner, tankesmedjan Balans