Vänta med lagförslaget om distansundervisning

Snart är terminen slut för alla gymnasieelever som de senaste månaderna fått sin undervisning på distans. Det har varit en stor omställning och för många har det även inneburit svårigheter.

Den här tiden har också visat på möjligheterna i distansundervisning. Skolorna har på ett imponerande sätt ställt om och lyckats bedriva undervisning trots rådande omständigheter.

Ledningen för NTI-skolan har liksom många andra varit väldigt nyfiken på hur denna omställning har fungerat ute på skolorna. Hur har det upplevts av eleverna och av lärarna?

Enligt en enkät som vi i mitten av maj genomförde bland gymnasieskolor i hela landet är den generella uppfattningen relativt positiv. Tre av fyra elever tycker att distansundervisningen har fungerat mycket eller ganska bra. Möjligen kan förväntan ha varit låg, och de uppger även att de saknat sina kamrater samt att det varit svårt utan normala rutiner.

Bland lärarna är uppfattningen ännu lite mer positiv. Där säger nära nio av tio (87 procent) att de tycker det fungerat mycket eller ganska bra. Detta trots att de uppger att arbetsbördan ökat något. De här resultaten visar att skolorna klarat omställningen på ett imponerande sätt.

Nästa fråga är vilka slutsatser och lärdomar vi bör dra av detta?

Det pågår i dessa dagar ett lagstiftningsarbete som berör just distansundervisning. Regeringen lämnade i mitten av mars en proposition, 2019/20:127 ”Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad”, till riksdagen. Denna innehåller förslag till ändringar i skollagen. I dag är det endast i undantagsfall tillåtet med distansundervisning. Den föreslagna lagen utvidgar detta område en aning.

Problemet är att denna proposition arbetades fram före coronapandemin. De överväganden som ligger till grund för förslagen har inte kunnat ta in de praktiska erfarenheter som vi nu har fått. Lärdomar och slutsatser från vårens distansundervisning borde naturligtvis komma med i underlaget för en ny lagstiftning. Missar vi detta riskerar vi att skapa ett nytt regelverk som är föråldrat innan det ens har trätt i kraft.

Riksdagens utbildningsutskott ska enligt plan avge sitt betänkande över propositionen den 4 juni. Den 16 juni ska det sedan klubbas i omröstning i riksdagen. Det finns med andra ord fortfarande tid att justera lagförslaget.

Bäst vore att helt enkelt återremittera förslaget. Då finns möjlighet att i lugn och ro utvärdera erfarenheterna från coronatiden och distansundervisningen i Sveriges gymnasieskolor. Hur gick det för eleverna? Vilka delar fungerade bra och vad fungerade mindre bra? Ser vi att distansundervisning passar bättre på vissa sorters utbildningar än på andra? Är det geografiska skillnader mellan skolor i storstad respektive i mer glest befolkade delar av landet? När kan distansundervisning fungera som ett komplement?

Allt sådant vore ytterst värdefullt att ta reda på innan ett nytt regelverk klubbas av riksdagen. Därför är vår starka vädjan till riksdagsledamöterna att vänta med att rösta igenom förslaget. Avvakta och lyssna på hur både lärare och elever har klarat undervisningen under coronatiden. Därefter kan ett väl underbyggt förslag läggas fram om distansundervisning i Sveriges skolor.

Peter Wilcke, NTI-skolans verksamhetschef