”Vad ska ny teknik användas till i välfärden?”

Om tre månader går Sverige till val. Flera av väljarnas viktigaste frågor handlar om utvecklingen av den offentliga sektorn. Framtidens skola, vård och omsorg – men också trygghets- och säkerhetsfrågorna – är beroende av hur vi som samhälle lyckas dra nytta av den tekniska utvecklingen.

Hur ska vi ta vara på de möjligheter som den nya tekniken ger oss, samtidigt som vi värnar demokratiska värden och den personliga integriteten? Hur säkerställer vi att tekniken gör det lättare för oss som medborgare att få insyn i offentligt beslutsfattande, och inte tvärtom?

LÄS MER: Så fick Växjö en explosion av e-tjänster: ”Vi vill skapa verklig förändring”

Debatten om hur vi ska ta oss an den tekniska utvecklingen är oroväckande tyst. Detta trots att det på senare tid har kommit flera varningssignaler om hur Sverige halkar efter. Att innovationskraften är stor i flera svenska företag är naturligtvis glädjande. Men dessvärre är bilden inte densamma när det gäller den offentliga sektorn.

I OECD:s Digital Government Index 2019 rankades Sverige som sämst i klassen av alla OECD-länder, när det gäller digitalisering av offentlig sektor. I maj 2021 konstaterade Vinnova, Myndigheten för digital förvaltning samt Post- och telestyrelsen i en rapport till regeringen att Sveriges förmåga till koordinering av policy och strategisk aktörssamverkan är helt otillräcklig och ett allvarligt hinder för en hållbar och konkurrenskraftig digitalisering. Teknikutveckling, infrastruktur, säkerhetsaspekter, integritetsskydd och kompetensförsörjning hanteras i hög grad separat från varandra. Att utvecklingen av svensk digitaliseringspolicy hanteras av olika myndigheter, med olika uppdrag och begränsade förutsättningar, står i vägen för nödvändig kraftsamling och begränsar möjligheten att inta en stark och framträdande position internationellt.

Digitalisering av offentlig sektor har i sig inte något egenvärde. Men rätt använd ger tekniken oss verktyg för ett klokare och mer effektivt arbetssätt. Den tekniska utvecklingen går snabbt. Om ingenting görs kommer klyftorna att bli ännu större. Ett fåtal regioner, kommuner och myndigheter ligger i framkant, medan det stora flertalet av dem saknar såväl kompetens som ekonomiska muskler att driva ett tillräckligt omfattande innovations- och utvecklingsarbete.

Avgörande frågor väntar på svar. Vad ska ny teknik användas till i välfärden? Hur ska medarbetare involveras i utvecklingen? Hur ska chefer få rätt förutsättningar att driva digitaliseringsarbetet? Varför används inte hälso- och sjukvårdsdata för att rädda liv?  Kan skolan bli mer demokratisk med digitala verktyg? Vilka klimat- och energilösningar ska digitaliseringen stötta?

Ska maskininlärning användas för att främja bättre kollektivtrafik eller smartare bilåkning? Är det bra att myndigheter bygger egna molntjänster eller är avtal med befintliga bolag att föredra? När data har blivit en handelsvara, vore det inte rimligt att medborgarna själva fick förfoga över sin personliga data? Hur ska demokratin stärkas och utvecklas med hjälp av digitala verktyg? Detta är bara några exempel på frågor som kommer att definiera vår framtid.

En modern offentlig sektor kräver ett aktivt ledarskap. På nationell, regional och lokal nivå behöver politiska beslutsfattare i offentlig verksamhet visa vägen, genom att ta en aktiv roll i de samhällsförändringar som den tekniska utvecklingen medför och möjliggör. Med tre månader kvar till valet bör de som söker väljarnas förtroende rimligen berätta hur de politiska alternativen ser ut.

I dag, den 13 juni, arrangeras Future of Democracy Summit på H22 City Expo i Helsingborg. Där samlas ledare från näringsliv, offentlig sektor, akademi, medier och civilsamhälle samt företrädare för riksdagens partier, för att tillsammans diskutera och hitta nya vägar framåt. Målet är att få dessa avgörande framtidsfrågor på agendan och skapa en vital politisk debatt inför valet.

Johan Magnusson
Föreståndare Swedish Center for Digital Innovation Göteborgs Universitet

Cecilia Malmström
Fd EU-minister och EU-kommissionär

Louise Callenberg
Vd Singula samt grundare  #bättredelat

Micco Grönholm
CMO Combined X och tidigare Head of Future, Helsingborgs stad

Ulrika Hektor
Chef politik och påverkan fackförbundet Vision

Markus Lingman
Överläkare och strateg Region Halland

Simon Vinge
Chefsekonom Akademikerförbundet SSR

Judith Wolst
Initiativtagare Sus Techable

Mikael Ljungblom
Head of Communications and Public Affairs AI Sweden

Göran Lindsjö
AI-rådgivare

Carl Heath
Senior forskare Research Institutes of Sweden

Karin Hübinette
Projektledare Future of Democracy