Debatt
V: Varslet är ett dråpslag mot sjukvården
Danderyds sjukhus och Södersjukhuset varslar 200 anställda. Tidigare har Nya Karolinska Solna varslat 1 100 personer. Den blågröna majoriteten i Region Stockholm med Irene Svenonius (M) i spetsen kallar det effektiviseringar. Vi kallar det vårdkris, skriver företrädare för Västerpartiet i Region Stockholm.
Publicerad: 25 november 2019, 14:37
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Sjukhusens påtvingade besparingar handlar inte om att ställa om till en nära vård, skriver Jonas Lindberg (V) och Anna Sehlin (V). Foto: Johanna Lundberg, Bildbyrån / Erik Nordblad
Ämnen i artikeln:
Regionernas ekonomiVarsel i Region StockholmRegion StockholmLäkareUndersköterskorVårdplatserAkutsjukhusen i Region Stockholm har stora underskott eftersom de får orealistiska budgetar. Budgeten tar inte hänsyn till att befolkningen blir äldre och sjukare. Region Stockholms styrande politiker (M, KD, C, L, MP) kräver att sjukhusen ska vända underskott till överskott nästa år. De ska ”effektivisera” 2 procent – alltså skära ner. Dessutom ska sjukhusen vara attraktiva arbetsgivare. Det är en omöjlig ekvation.
Redan nu ser vi de katastrofala följderna av de blågrönas politik. Hundratals läkare och undersköterskor sparkas. Södertälje sjukhus stänger sin akutmedicinska geriatriska avdelning som öppnade i januari. 14 vårdplatser försvinner, trots ständiga överbeläggningar. De andra akutsjukhusen har också beläggningsgrader på 100 procent eller mer. Gränsen för patientsäker vård och god arbetsmiljö för personalen anses i forskningen gå vid 85 procent.
600 vårdplatser hålls i dag stängda. Väntetiderna på våra akutmottagningar är längst hela landet. Likt ett mantra upprepar de borgerliga politikerna att stramare budget och storvarslen är nödvändiga för att sjukvården ska finnas närmare patienterna. Men patienterna ska inte vara på sjukhusen.
Sjukhusens påtvingade besparingar handlar inte om att ställa om till en nära vård. Ersättningssystemen i Region Stockholm hade kanske fungerat bra på en bilfabrik, men definitivt inte på akutsjukhusen. Många av de patienter som i dag ligger på överbelagda vårdavdelningar behöver vårdplatser och kommer inte alltid kunna vårdas hemma i stället.
Den nära vården, som vårdcentraler och avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) förstärks inte med nödvändiga resurser när sjukhusen svälts ut. Resursökningen till primärvården är marginell och tar knappt höjd för inflation, löneökningar och demografins utveckling. Resursökningen till ASIH har stått helt still i fem år och patienterna blir sjukare. Man får mindre betalt än tidigare. Den blågröna budgeten är ett dråpslag mot akutsjukhusen och den nära vården.
Det är ohållbart att svensk sjukvård har lägst andel vårdplatser per 1 000 invånare i hela OECD. Därför måste budget och resurser riktas för att kunna höja ambitionsnivån avsevärt. Det behövs fler vårdplatser, inte färre.
Vårdcentralerna och ASIH måste också få rätt förutsättningar. Det får man inte med dagens vårdvalssystem. Kontinuitet behöver premieras, vårdpersonalen behöver få mer tid till sina patienter och det behövs ett tydligt områdesansvar. Vårdpersonalen måste få tid till kompetensutveckling. I dag är Stockholm sämst i landet på att erbjuda allmänläkare tid för fortbildning.
För att skapa en god nära vård behöver vi öppna fler vårdplatser och då behövs det mer vårdpersonal. Vänsterpartiet satsar 1,3 miljarder kronor mer på vårdpersonalen i vår budget, jämfört med de blågröna. För att rädda vården krävs det mer personal och bättre arbetsvillkor. Då kan vi erbjuda en bättre vård.
Jonas Lindberg, sjukvårdspolitisk talesperson (V) Region Stockholm
Anna Sehlin, regionråd (V) i opposition Region Stockholm
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.