Debatt
V: Valfrihet för privata bolag ger ofrihet för patienterna
Alla människor ska garanteras den bästa, beprövade vården fri från privata vinstintressen, skriver vänsterpartisterna Anna Sehlin, Catarina Wahlgren och Jonas Lindberg.
Publicerad: 11 augusti 2021, 03:00
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
”Vi vill få loss mer resurser till vården,” skriver Anna Sehlin, Catarina Wahlgren och Jonas Lindberg. Foto: Jesper Zerman/Bilbyrån, Anna Dvrnik
Det krävs mer valfrihet och avgifter i vården, skriver Timbro i en ny rapport, ”Egenfinansiering i sjukvården”. Vänsterpartiet delar inte den bilden. Patienter ska inte vara kunder på en marknad. Valmöjligheter för den enskilda patienten är inte den viktigaste friheten när det gäller vård.
Det stämmer att sjukvårdens kostnader ökar. Detta är ofrånkomligt i ett välfärdsland. Det beror på att löner och priser ökar, men att produktiviteten inte kan öka. Sjukvården blir hela tiden relativt mindre effektiv.
Vår offentliga vård måste få mer resurser till anställdas arbetsvillkor och löner. Då måste skatteuttaget från de rikaste öka. Det finns resurser i Sverige, men vi måste våga omfördela. Ökade avgifter för patienten ökar ojämlikheten. Risken finns att fattiga inte söker vård när de behöver. Skatter är rättvisare.
Vi vill få loss mer resurser till vården. I Region Stockholm kan det göras genom att stoppa privat vinstutdelning till aktieägare och avveckla tvånget om privata upphandlingar och köp-säljsystem, som gör att massa resurser hamnar i byråkratin.
Vi vill också avveckla den fria etableringsrätten, som innebär att de folkvalda politiska företrädarna inte får besluta om var, eller när, privata bolag ska starta mottagning. Detta har i Stockholm medfört att till exempel stadsdelen Östermalm har sju gynmottagningar, medan vissa kommuner inte har en enda.
När det pratas om medfinansiering, det vill säga pengar ur patientens egen ficka, så åsyftas främst privata sjukförsäkringar. En hög egenavgift skulle nämligen innebära så stora summor så att de flesta inte kan – eller vill – betala själva. Om många känner sig tvungna att teckna privata sjukförsäkringar så minskar motivationen att betala skatt.
Att patienten skjuter till egna pengar för, till exempel, en hörapparat från ett privat bolag, låter kanske harmlöst. Men det medför risk för att resurser till behandling, som kanske inte är lika medicinskt angelägen, tas från den övriga sjukvården. Detta såg vi i Stockholm under pandemin! Det visar tydligt att självreglering inte fungerar om sjukvården är en marknad.
Sjukvård är inte som att handla mat i lokala butiken. En patient i sjukvården, eller hos tandvården, kan oftast inte själv avgöra vilken behandling som behövs och vad som är värt lägga pengar på. Ett långt utvecklat system för patientval är inte bara bortkastat inom sjukvården. Det kan bli rent farligt.
Vad gäller hörselhjälpmedel, så har vi i Vänsterpartiet Region Stockholm varit i kontakt med flera hörselpatienter och Hörselskadades riksförbund (HRF). De är förtvivlade och bestörta över vad de privata bolagen orsakat:
■ Patienter informeras inte om offentliga hörselmottagningar och hjälpmedel.
■ Patienter övertygas om att de behöver en hörapparat som kostar många tusenlappar mer. Vi talar om skillnader på runt 20 000 kronor.
Vi talar alltså om människor, ofta äldre, med nedsatt hörsel. De pressas och/eller luras till att välja de dyrare hjälpmedlen. Så ser den privata sjukvårdsmarknaden ut!
Alla människor ska garanteras den bästa, beprövade vården bekostad med skatter och fri från privata vinstintressen. För en god och jämlik vård, helt enkelt.
Anna Sehlin, Oppositionsregionråd, Vänsterpartiet Region Stockholm
Catarina Wahlgren, Gruppledare, Vänsterpartiet Region Stockholm
Jonas Lindberg, Sjukvårdspolitisk talesperson, Vänsterpartiet Region Stockholm
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.