V: Narkotikapolitken måste rädda liv

Den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige ligger nu på cirka 600 fall per år och över det. Sverige hör till de länder i Europa som har den högsta narkotikarelaterade dödligheten. Det är svårt att se det som ett tecken på lyckad narkotikapolitik. Varje dödsfall som beror på narkotikaberoende är ett misslyckande för samhället. Drabbade är mammor, pappor, systrar, bröder vänner. Den döde själv: ett förlorat liv. Stigmatiseringen har ökat, utsattheten har ökat. Den svenska narkotikapolitiken håller inte ihop längre.

Jag är så glad över det tillkännagivande socialutskottet har gjort om att utreda narkotikapolitiken. Och jag lovar att jag ska bevaka regeringens agerande. För i dag händer det ingenting på det här området. Nu har Vänsterpartiet fått med sig ett enigt utskott på kravet att regeringen släpper sargen och vågar undersöka dagens narkotikapolitik.

Ett samhälle med utbredd beroendeproblematik är ett ojämlikt och skört samhälle där enskilda far illa. Vänsterpartiets narkotikapolitik vilar därför på två ben. Det behövs ett kraftfullt arbete mot narkotika samtidigt som att beroende inte stigmatiseras. Vi är emot alla försök att legalisera narkotika men vi anser att det är narkotikan som ska vara olaglig, inte beroendet. Därför är det Vänsterpartiets hållning att innehav av narkotika ska fortsatt var illegalt, men att vara påverkad av narkotika bör avkriminaliseras.

I vårt samhälle utsätts beroende av narkotika för en enorm stigmatisering. De stämplas som brottslingar som ska straffas i stället för att rätteligen få adekvat vård på sjukhus eller behandling.

Polisen tar varje år tiotusentals blod- och urinprov vid misstanke om narkotikakonsumtion. Av proven visar sig en femtedel vara negativa, det vill säga att de inte ger utslag för narkotika. För unga rör det sig om närmare hälften. Antalet lagföringar har stigit kraftigt sedan möjligheten för polisen att ta blod- eller urinprov infördes. Men polisens resurser är begränsade och Vänsterpartiet menar att polisen borde prioritera annan brottslighet. Arbetet mot grovt kriminella och grövre narkotikabrott borde få ta ett större utrymme. Genom ökat fokus på att bekämpa smuggling, tillverkning och langning kan samhället bättre trycka tillbaka narkotikan.

FN har uppmuntrat svenska staten att se över narkotikalagstiftningen. De menar att en bestraffande narkotikapolitik varken minskar införsel, tillgång eller icke-medicinskt narkotikabruk och underminerar hälsa och mänskliga rättigheter. Även SKR, Sveriges kommuner och regioner, har begärt en utvärdering av narkotikastrafflagen för att ”se om det finns skäl att ändra i lagstiftningen i syfte att underlätta för personer med missbruk/beroende att söka hjälp”.

Vänsterpartiet har gått i fronten för sprutbyte, skademinimerande insatser, jämlik hälsa för beroende, bättre vård och behandling.

Nu kräver vi att regeringen utifrån socialutskottets tillkännagivande om att utreda narkotikapolitiken, även utreder hur lagen om kriminalisering av eget bruk har inverkat på antalet missbrukare och brukare samt deras livskvalitet, hälsa och drogfrihet. Det ska självklart ingå i utredningen. Anlita de främsta forskarna, ha respekt för de många döda och deras anhöriga. Förändra narkotikapolitiken från livsfarlig till en politik som hjälper de beroende och ger dem chanser till vård och behandling. Vi behöver en politik som hjälper människor att överleva.

Karin Rågsjö, vårdpolitisk talesperson Vänsterpartiet