Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Utan AI i landets kommuner når vi inte hållbarhetsmålen

Vi når inte målen i Agenda 2030 utan att dra nytta av artificiell Intelligens. AI nyttjas dock alldeles för lite - särskilt i våra kommuner. Det lilla som görs levererar marginellt med värde, hävdar företrädare för Kraftsamling – AI i samhällsbyggnadet.

Publicerad: 16 mars 2022, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Debattörerna vill se SKR göra mer för kommunernas möjlighet att använda AI, genom tydliga rekommendationer och att utvärdera ny teknik.

Foto: Naina Helén Jama


Ämnen i artikeln:

Artificiell intelligensSKR

I vårt arbete ser vi att AI underutnyttjas inom offentlig sektor. Vårt projekt, Kraftsamling – AI i samhällsbyggnadet, finansieras bland annat av Formas, Vinnova och Energimyndigheten och drivs inom ramen för innovationsprogramet, Smart Built Environment, som fokuserar på att öka tillämpningen av AI inom  samhällsbyggnadssektorn.

Givet att AI är en möjliggörande teknologi med potential att leverera avgörande sociala, ekonomiska och miljömässiga nyttor innebär detta en enorm förlorad möjlighet att uppnå hållbarhetsmålen långt bortom de mål som rör just stadsbyggnad.

Alla verksamheter med självrespekt ägnar sig idag åt digitalisering - så även kommunerna. Det i sin tur skapar stora mängder data. I bästa fall analyseras den av mänskliga analytiker och används som beslutsunderlag. I värsta fall används den inte alls. AI har fördelen att stora datamängder kan analyseras snabbt och simultant. Sammankopplade system och AI kan generera enorma effektivitetsvinster med ökat värdeskapande för samhälle och medborgare. Utan att kompromissa med vare sig rättssäkerhet, kvalitet eller medborgarinvolvering kan AI hjälpa våra kommuner att bättre möta medborgarnas behov, identifiera åtgärder med störst hållbarhetsnyttor samt ge realtidsåterkoppling på hur bra det går att nå uppsatta mål.

Vi är medvetna om att de flesta kommuner gör så gott de kan för att utveckla sin verksamhet. Men kommunerna begränsas av hierarkiska strukturer, rigida budgetramar och brist på kompetens. Ständig förbättring av verksamheten sker, men det ligger långt ifrån den typ av transformation som krävs för att komma till rätta med negativ klimatpåverkan, segregation, otrygghet, hemlöshet och andra komplexa samhällsproblem.

Kommuner som ändock lägger resurser på att innovera gör det ofta i silos med otillräcklig dialog och utbyte, internt och med andra kommuner, vilket gör att man missar att dela lärdomar och fortsätter att uppfinna hjulet. Ibland hamnar fokus på tekniken som dessutom testas långt ifrån kärnverksamheten eller fastnar på prototypstadiet. Vi ser också pigga start-ups som lyckats sälja inlösningar som på sikt kan bli en både dyr och dålig affär. Det är knappast valuta för pengarna om samhällsnyttan begränsas till att larma om riskfyllt badvatten eller överfyllda papperskorgar i stället för att bidra till minskad bostadssegregation eller ökad trygghet. Det sämsta som kan hända är att det börjar gro en uppfattning om AI att ”det där testade vi en gång och det var dyrt och dåligt”.

AI är trots sin otroliga potential även komplext. De flesta kommuner är relativt små. De har svårt att bygga upp egen kompetens för att värdera vilken typ av AI som skapar värde. Här behövs mer arbete från kommunernas intresseorganisation SKR som ger tydliga rekommendationer och utvärderar ny teknik. Det är orimligt att tro att landets samtliga 290 kommuner själva kommer klara att bygga upp den beställar- och AI-kompetens som krävs för att dra nytta av AI i hållbarhetsomställningen. Det kommunala självstyret skapar här ojämlika förutsättningar för kommunerna.

SKR gör flera viktiga insatser, t ex med en E-utbildning i AI för ledare i offentlig sektor och genom att sprida utbildningen Elements of AI till kommunerna. De har även tagit fram underlag som rör automatiserad ärendehantering och erbjuder stöd för automatisering av processen för ekonomiskt bistånd.

Vår bedömning är att detta måste kompletteras med mer konkret stöd i form av en gemensam resurspool för experiment, utveckling och uppskalning. Det är till syvende och sist en nationell fråga.

Hur länge kan våra nationella politiker få fortsätta att göra pålagor till våra kommuner när de saknar förutsättningar och genomförandekraft? Frågan om AI är inget undantag men utgör ett område där vi som samhälle har mest att förlora av att inte samverka och samarbeta på bred front.

De största samhällsnyttorna kopplat till en ökad AI-tillämpning når vi endast om vi höjer AI- och innovationskompetensen hos politiker, tjänstemän och medarbetare på lokal, regional och nationell nivå. För detta behövs framför allt en vilja att förkovra sig och en ödmjukhet inför att det krävs ett systematiskt arbete för att lära och lyckas. Som vi alltid brukar säga till våra behovsägare, ”tänk stort men börja smått – vänta inte”!

Mariell Juhlin, VD, Policy Impact och Projektledare, Kraftsamling AI

Marcus Weiland, vice VD, Savantic, och Delprojektledare, Kraftsamling AI

 

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Artificiell intelligensSKR

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev