Urvattna inte regnbågsflaggans betydelse!

Många har kritiserat beskedet från den styrande majoriteten i Sölvesborgs kommun att de inte längre kommer att hissa regnbågsflaggan i samband med Stockholm Pride. Man kan spekulera i och oroa sig för vad det finns för bevekelsegrunder bakom beslutet men i själva sakfrågan, om en kommun ska hissa en politiskt laddad symbol eller inte, anser jag att Samstyret i Sölvesborg handlar rätt.

Jag är en varm anhängare av kampen för att stärka hbtq-personers rättigheter och skapa likvärdiga möjligheter för hbtq-personer att delta i och ta plats i samhället på samma sätt som alla andra. Detta är en kamp som i decennier förts både politiskt, socialt och kulturellt; och allt sedan slutet av 1970-talet har regnbågsflaggan varit en samlande symbol för den kampen. Men det är också här som det blir ett problem när kommuner och statliga myndigheter börjar flagga med regnbågsflaggan. Den är en politisk symbol. För mig personligen är den en viktig politisk symbol.

Många företag oroar sig för att deras varumärke ska utvecklas till en generisk beteckning för en viss produkt och på så sätt förlora sitt värde. Termos, trampolin och cellofan är några varumärken som råkat ut för detta. Post-it, Rollerblade och Google kan vara på väg dit. Google tog exempelvis strid med Språkrådet 2013 angående definitionen av ordet ogooglebar för att förhindra att varumärket urvattnas och blir en generisk beskrivning av att söka på internet.

Att många som kämpar för hbtq-personers rättigheter nu beskriver regnbågsflaggan som en allmän symbol för alla människors lika värde, kärlek och mänskliga rättigheter oroar mig. Jag förstår inte villigheten att ge upp en symbol som varit så viktig för hbtq-kampen i många länder.

Låt oss inte urvattna regnbågsflaggan betydelse. Många människors blod, svett och tårar har gått åt för att fylla regnbågsflaggan med en specifik innebörd. Det är hbtq-kampens flagga. Och det är en kamp som ännu inte är färdig vare sig i världen i stort eller i Sverige.

Unga hbtq-personer saknar mötesplatser i de flesta kommuner. Endast ett fåtal kommuner ger bidrag till hbtq-organisationer. Den psykiska ohälsan är betydligt högre bland hbtq-personer än hos övriga delar av befolkningen. Vi har en omodern könstillhörighetslag som försvårar för transpersoner att leva i det kön de identifierar sig med. Regnbågsfamiljer möter utmaningar som andra familjer inte möter. Och hbtq-personer utvisas fortfarande till länder där de riskerar att utsättas för våld och förföljelse.

För mig symboliserar regnbågsflaggan denna kamp. En i högsta grad politisk kamp.

Kommuner och statliga myndigheter måste agera utifrån objektivitet och saklighet, och de ska behandla alla lika. Att flagga med en politisk symbol, oavsett om den står för värderingar som många ställer sig bakom, går inte ihop med objektivitetsprincipen.

Vi behöver kunna hålla isär det politiska, privata och civilsamhället å ena sidan och det allmänna med stat och kommun å den andra. Det är de förstnämnda som kan och ska bära en politisk, social och kulturell kamp. De senare ska stå för vård, skola, och omsorg; våldsmonopol, nationell trygghet och så vidare. De ska inte ta politisk ställning eller värdera den ena eller andra åsikten.

Jag ser gärna regnbågsflaggor över hela stan när det är Pride men bättre då att kommunen öppnar upp för organisationer att hyra kommunens flaggstänger när de har arrangemang än att den flaggar på egen hand.

Magnus Kolsjö, kristdemokratisk hbtq-debattör