Upprop för en likvärdig och hållbar förskola

Svensk förskola har utvecklats och byggts ut kraftigt under de senaste 40 åren. 1975 gick 10 procent av alla barn i förskola. I dag går 85 procent av barnen i åldrarna ett till fem år i förskola och bland åldrarna tre till fem är andelen 95 procent. Förskolan regleras i skollagen, är sedan 2010 en egen skolform och 1 juli 2019 träder en reviderad läroplan i kraft Lpfö 18, med ytterligare nya och viktiga krav på förskolan.

Förskolan fyller flera viktiga funktioner. För barnen innebär den en central del i uppväxtvillkoren och en plats för utveckling och lärande i gemenskap med andra barn. Den är en arbetsplats för 120 000 anställda vid 9 800 förskolor och är en viktig förutsättning för föräldrars förvärvsarbete och studier samt för ett jämställt föräldraskap. Svensk förskola har skattats högt både av föräldrar och internationellt. Men utvecklingen vänder nu snabbt, speciellt på förskolor i områden där den har potential att göra störst skillnad.

Vi vill understryka att det i många förskolor görs ett mycket gott arbete, med medarbetare med hög kompetens för att arbeta med barn och bemöta familjer i olika livssituationer. Samtidigt ökar skillnaden mellan förskolor av hög kvalitet respektive låg kvalitet och det finns i dag alltför många förskolor som inte längre uppfyller grundläggande krav på förskola enligt skollag och läroplan. Forskning visar att kvaliteten varierar stort mellan förskolor, där vissa studier anger att cirka en tredjedel har hög kvalitet, en tredjedel har godtagbar kvalitet, men så mycket som en tredjedel har låg eller otillräcklig kvalitet.

Följande alarmerande fakta är nödvändiga att uppmärksamma:

￭ Arbetsmiljöverket redovisar att sjukskrivningar bland de som arbetar i förskola är bland de högsta av alla yrkesgrupper. En förskola som orsakar att personalen blir sjuk är oacceptabel och reser frågor kring barnens miljö och barns välbefinnande.
￭ Skolverkets statistik talar om minskade barngruppsstorlekar, samtidigt rapporterar personalen en stor oro över att personaltätheten inte längre räcker till för att täcka förskolans öppettider utifrån barns närvarotider och förskolans uppdrag.
￭ Det råder mycket stora svårigheter att rekrytera och behålla utbildad personal till förskolan. År 2000 hade de flesta anställda förskollärar- eller barnskötarutbildning. 2018 saknade nästan var tredje person i förskolan utbildning för att arbeta med barn.
￭ Legitimerade förskollärare ska ansvara för att utbildning och undervisning utgår från läroplanens mål och riktlinjer men oftast har de minimal tid för dokumentation, planering, utvärdering och utveckling.
￭ Förskollärare, barnskötare och förskolechefer (rektorer från 1 juli 2019) slår larm om en pressad arbetssituation, bland annat via sina fackliga organisationer, förskoleupproret, #pressatläge och senast i Lärarmarschen den 18–19 maj 2019.

Sammanfattningsvis är utvecklingen i förskolan, sett till likvärdighet, i otakt, med allt högre ambitioner samtidigt som färre i personalen är utbildade för sitt arbete och arbetssituationen blir allt mer pressad. Alarmerande är att kvaliteten bland förskolor som har låg kvalitet blir allt lägre, och att klyftorna mellan förskolor i Sverige ökar snabbt.

Stora kvalitetssatsningar på utbildningsområdet har gått förskolan förbi. Exempelvis saknar reformen om förstelärare statsbidrag riktade till förskolan. Andra riktade bidrag, exempelvis för minskat barnantal i förskolegrupperna, är svåradministrerade och kortsiktiga. Den senaste skollagsreformen (2010) genomfördes utan konsekvensutredningar vad gäller förskolan. Den reviderade läroplanen (Lpfö 18) inriktades på förtydliganden av uppdraget och genomfördes utan utredning om de försämrade förutsättningarna, framför allt svårigheterna att rekrytera utbildad personal.

Vi menar att nu, 50 år efter den banbrytande Barnstugeutredningen, är det nödvändigt:

￭ att regeringen tillsätter en utredning om förskolan, med uppdrag att göra en grundläggande genomgång av önskvärda och faktiska förutsättningar i svensk förskola att genomföra likvärdig utbildning för de barn som vistas där.
￭ att utredningen utformar förslag för att säkra hållbara arbetsvillkor för förskolans medarbetare, samt
￭ att utredningen föreslår finansieringsformer för en tryggad personalförsörjning av legitimerade förskollärare, barnskötare och annan personal utifrån förskolans uppdrag.

Dessa önskemål understryks av att FN:s barnkonvention blir svensk lag 2020.

Initiativtagare och undertecknare av uppropet:

Ingrid Engdahl, docent i barn- och ungdomsvetenskap, Stockholms universitet och initiativtagare till uppropet

Sven Persson, professor i pedagogik, Malmö universitet och initiativtagare till uppropet

Ingrid Pramling Samuelsson, senior professor i pedagogik, Göteborgs universitet och initiativtagare till uppropet

Ingegerd Tallberg Broman, senior professor i pedagogik, Malmö universitet och initiativtagare till uppropet

Tobias Baudin, förbundsordförande, Kommunal

Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande, Lärarförbundet

Mimmi von Troil, vd, FSO Fria förskolor

Susanne Klaar, lektor i pedagogiskt arbete med inriktning mot förskolan, Högskolan i Borås

Camilla Björklund, professor i pedagogik, Göteborgs universitet

Sonja Sheridan, senior professor i pedagogik, Göteborgs universitet

Pia Williams, professor i barn- och ungdomsvetenskap, Göteborgs universitet

Ida Byhlin, programansvarig förskollärarprogrammet, Högskolan Dalarna

Stina Jeffner, lektor i pedagogiskt arbete och programansvarig förskollärarutbildningen, Högskolan Dalarna

Maria Olsson, lektor i pedagogik, Högskolan Dalarna

Anna Eriksson, utbildningsledare förskollärarprogrammet, Högskolan i Gävle

Lotta Fritzdorf, programansvarig för förskollärarprogrammet, Högskolan i Halmstad

Ann-Charlotte Mårdsjö Olsson, lektor i pedagogik och programansvarig för förskollärarprogrammet, Högskolan i Halmstad

Annika Almqvist, programansvarig förskollärarutbildningen, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping

Agneta Jonsson, lektor i barn- och ungdomsvetenskap, Högskolan Kristianstad

Carin Roos, professor i specialpedagogik, Högskolan Kristianstad

Susanne Thulin, biträdande professor i pedagogik, Högskolan Kristianstad

Eva M. Johansson, lektor i utbildningsvetenskap och programansvarig för förskollärarutbildningen, Högskolan Väst

Annica Löfdahl Hultman, professor i pedagogiskt arbete, Karlstads universitet

Katarina Ribaeus, lektor i pedagogiskt arbete, Karlstads universitet

Katarina Elfström Pettersson, lektor i pedagogiskt arbete, Linköpings universitet

Maria Simonsson, biträdande professor i förskolans didaktik, Linköpings universitet

Lise-Lotte Bjervås, lektor i pedagogik, programrådsledare förskollärarprogrammet, Linnéuniversitetet

Anette Emilson, docent i pedagogik, Linnéuniversitetet

Sara Cervantes, lektor i pedagogik, Luleå tekniska universitet

Susanne Westman, lektor i pedagogik, Luleå tekniska universitet

Anna Öqvist, biträdande professor i pedagogik, Luleå tekniska universitet

Jutta Balldin, lektor i utbildningsvetenskap med inriktning barn- och ungdomsvetenskap, Malmö universitet

Ann-Christine Vallberg Roth, professor i pedagogik, Malmö universitet

Pernilla Kallberg, inriktningsföreträdare förskolepedagogik, Mälardalens högskola

Martina Norling, lektor i pedagogik, Mälardalens högskola

Anette Sandberg, professor i pedagogik, Mälardalens högskola

Eva Ärlemalm-Hagsér, professor i pedagogik med inriktning förskolepedagogik, programföreträdare förskollärarprogrammet, Mälardalens högskola

Gunilla Dahlberg, senior professor i pedagogik, Stockholms universitet

Ingela Elfström, lektor i förskoledidaktik, Stockholms universitet

Sofia Frankenberg, lektor i barn- och ungdomsvetenskap med inriktning förskolan, Stockholms universitet

Bodil Halvars, lektor i didaktik och programansvarig för förskollärarprogrammet, Stockholms universitet

Hillevi Lenz Taguchi, professor i barn- och ungdomsvetenskap med inriktning förskoledidaktik, Stockholms universitet

Anna Palmer, docent i förskoledidaktik, Stockholms universitet

Monica Nilsson, docent i förskoledidaktik, Södertörns högskola

Sofie Areljung, lektor i pedagogiskt arbete med inriktning mot naturvetenskap, Umeå universitet

Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete, Umeå universitet

Anna Lindqvist, lektor i pedagogiskt arbete och biträdande föreståndare Lärarhögskolan, Umeå universitet

Anna Olausson, lektor i pedagogiskt arbete, Umeå universitet

Anna Rantala, lektor i pedagogiskt arbete, Umeå Universitet

Helena Rosqvist, ordförande programrådet och koordinator för förskollärarutbildningen, Umeå universitet

Karin Alnervik, lektor i pedagogik och koordinator för praktiknära forskning i förskolan, Örebro universitet

Sara Frödén, lektor i pedagogik, Örebro universitet

Marianne Skoog, lektor i pedagogik och programansvarig förskollärarprogrammet, Örebro universitet

Christian Eidevald, docent i förskoledidaktik, Göteborgs universitet och initiativtagare till uppropet