Debatt
Upprop för en likvärdig och hållbar förskola
Vi vill rikta uppmärksamhet mot våra yngsta medborgare, de drygt 500 000 barn som är inskrivna i förskolan och de förutsättningar som råder för att stödja alla barns lek, utveckling och lärande inom ramen för utbildning, undervisning och en trygg omsorg, skriver 51 forskare och programansvariga vid 18 lärosäten, två fackförbundsordföranden och en vd i ett gemensamt upprop.
Publicerad: 20 juni 2019, 06:30
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Skillnaden mellan förskolor av hög kvalitet respektive låg kvalitet ökar.
Foto: Børge Sandnes/Colourbox
Svensk förskola har utvecklats och byggts ut kraftigt under de senaste 40 åren. 1975 gick 10 procent av alla barn i förskola. I dag går 85 procent av barnen i åldrarna ett till fem år i förskola och bland åldrarna tre till fem är andelen 95 procent. Förskolan regleras i skollagen, är sedan 2010 en egen skolform och 1 juli 2019 träder en reviderad läroplan i kraft Lpfö 18, med ytterligare nya och viktiga krav på förskolan.
Förskolan fyller flera viktiga funktioner. För barnen innebär den en central del i uppväxtvillkoren och en plats för utveckling och lärande i gemenskap med andra barn. Den är en arbetsplats för 120 000 anställda vid 9 800 förskolor och är en viktig förutsättning för föräldrars förvärvsarbete och studier samt för ett jämställt föräldraskap. Svensk förskola har skattats högt både av föräldrar och internationellt. Men utvecklingen vänder nu snabbt, speciellt på förskolor i områden där den har potential att göra störst skillnad.
Vi vill understryka att det i många förskolor görs ett mycket gott arbete, med medarbetare med hög kompetens för att arbeta med barn och bemöta familjer i olika livssituationer. Samtidigt ökar skillnaden mellan förskolor av hög kvalitet respektive låg kvalitet och det finns i dag alltför många förskolor som inte längre uppfyller grundläggande krav på förskola enligt skollag och läroplan. Forskning visar att kvaliteten varierar stort mellan förskolor, där vissa studier anger att cirka en tredjedel har hög kvalitet, en tredjedel har godtagbar kvalitet, men så mycket som en tredjedel har låg eller otillräcklig kvalitet.
Följande alarmerande fakta är nödvändiga att uppmärksamma:
■ Arbetsmiljöverket redovisar att sjukskrivningar bland de som arbetar i förskola är bland de högsta av alla yrkesgrupper. En förskola som orsakar att personalen blir sjuk är oacceptabel och reser frågor kring barnens miljö och barns välbefinnande.
■ Skolverkets statistik talar om minskade barngruppsstorlekar, samtidigt rapporterar personalen en stor oro över att personaltätheten inte längre räcker till för att täcka förskolans öppettider utifrån barns närvarotider och förskolans uppdrag.
■ Det råder mycket stora svårigheter att rekrytera och behålla utbildad personal till förskolan. År 2000 hade de flesta anställda förskollärar- eller barnskötarutbildning. 2018 saknade nästan var tredje person i förskolan utbildning för att arbeta med barn.
■ Legitimerade förskollärare ska ansvara för att utbildning och undervisning utgår från läroplanens mål och riktlinjer men oftast har de minimal tid för dokumentation, planering, utvärdering och utveckling.
■ Förskollärare, barnskötare och förskolechefer (rektorer från 1 juli 2019) slår larm om en pressad arbetssituation, bland annat via sina fackliga organisationer, förskoleupproret, #pressatläge och senast i Lärarmarschen den 18–19 maj 2019.
Sammanfattningsvis är utvecklingen i förskolan, sett till likvärdighet, i otakt, med allt högre ambitioner samtidigt som färre i personalen är utbildade för sitt arbete och arbetssituationen blir allt mer pressad. Alarmerande är att kvaliteten bland förskolor som har låg kvalitet blir allt lägre, och att klyftorna mellan förskolor i Sverige ökar snabbt.
Stora kvalitetssatsningar på utbildningsområdet har gått förskolan förbi. Exempelvis saknar reformen om förstelärare statsbidrag riktade till förskolan. Andra riktade bidrag, exempelvis för minskat barnantal i förskolegrupperna, är svåradministrerade och kortsiktiga. Den senaste skollagsreformen (2010) genomfördes utan konsekvensutredningar vad gäller förskolan. Den reviderade läroplanen (Lpfö 18) inriktades på förtydliganden av uppdraget och genomfördes utan utredning om de försämrade förutsättningarna, framför allt svårigheterna att rekrytera utbildad personal.
Vi menar att nu, 50 år efter den banbrytande Barnstugeutredningen, är det nödvändigt:
■ att regeringen tillsätter en utredning om förskolan, med uppdrag att göra en grundläggande genomgång av önskvärda och faktiska förutsättningar i svensk förskola att genomföra likvärdig utbildning för de barn som vistas där.
■ att utredningen utformar förslag för att säkra hållbara arbetsvillkor för förskolans medarbetare, samt
■ att utredningen föreslår finansieringsformer för en tryggad personalförsörjning av legitimerade förskollärare, barnskötare och annan personal utifrån förskolans uppdrag.
Dessa önskemål understryks av att FN:s barnkonvention blir svensk lag 2020.
Initiativtagare och undertecknare av uppropet:
Christian Eidevald, docent i förskoledidaktik, Göteborgs universitet
Ingrid Engdahl, docent i barn- och ungdomsvetenskap, Stockholms universitet och initiativtagare till uppropet
Sven Persson, professor i pedagogik, Malmö universitet och initiativtagare till uppropet
Ingrid Pramling Samuelsson, senior professor i pedagogik, Göteborgs universitet och initiativtagare till uppropet
Ingegerd Tallberg Broman, senior professor i pedagogik, Malmö universitet och initiativtagare till uppropet
Tobias Baudin, förbundsordförande, Kommunal
Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande, Lärarförbundet
Mimmi von Troil, vd, FSO Fria förskolor
Susanne Klaar, lektor i pedagogiskt arbete med inriktning mot förskolan, Högskolan i Borås
Camilla Björklund, professor i pedagogik, Göteborgs universitet
Sonja Sheridan, senior professor i pedagogik, Göteborgs universitet
Pia Williams, professor i barn- och ungdomsvetenskap, Göteborgs universitet
Ida Byhlin, programansvarig förskollärarprogrammet, Högskolan Dalarna
Stina Jeffner, lektor i pedagogiskt arbete och programansvarig förskollärarutbildningen, Högskolan Dalarna
Maria Olsson, lektor i pedagogik, Högskolan Dalarna
Anna Eriksson, utbildningsledare förskollärarprogrammet, Högskolan i Gävle
Lotta Fritzdorf, programansvarig för förskollärarprogrammet, Högskolan i Halmstad
Ann-Charlotte Mårdsjö Olsson, lektor i pedagogik och programansvarig för förskollärarprogrammet, Högskolan i Halmstad
Annika Almqvist, programansvarig förskollärarutbildningen, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping
Agneta Jonsson, lektor i barn- och ungdomsvetenskap, Högskolan Kristianstad
Carin Roos, professor i specialpedagogik, Högskolan Kristianstad
Susanne Thulin, biträdande professor i pedagogik, Högskolan Kristianstad
Eva M. Johansson, lektor i utbildningsvetenskap och programansvarig för förskollärarutbildningen, Högskolan Väst
Annica Löfdahl Hultman, professor i pedagogiskt arbete, Karlstads universitet
Katarina Ribaeus, lektor i pedagogiskt arbete, Karlstads universitet
Katarina Elfström Pettersson, lektor i pedagogiskt arbete, Linköpings universitet
Maria Simonsson, biträdande professor i förskolans didaktik, Linköpings universitet
Lise-Lotte Bjervås, lektor i pedagogik, programrådsledare förskollärarprogrammet, Linnéuniversitetet
Anette Emilson, docent i pedagogik, Linnéuniversitetet
Sara Cervantes, lektor i pedagogik, Luleå tekniska universitet
Susanne Westman, lektor i pedagogik, Luleå tekniska universitet
Anna Öqvist, biträdande professor i pedagogik, Luleå tekniska universitet
Jutta Balldin, lektor i utbildningsvetenskap med inriktning barn- och ungdomsvetenskap, Malmö universitet
Ann-Christine Vallberg Roth, professor i pedagogik, Malmö universitet
Pernilla Kallberg, inriktningsföreträdare förskolepedagogik, Mälardalens högskola
Martina Norling, lektor i pedagogik, Mälardalens högskola
Anette Sandberg, professor i pedagogik, Mälardalens högskola
Eva Ärlemalm-Hagsér, professor i pedagogik med inriktning förskolepedagogik, programföreträdare förskollärarprogrammet, Mälardalens högskola
Gunilla Dahlberg, senior professor i pedagogik, Stockholms universitet
Ingela Elfström, lektor i förskoledidaktik, Stockholms universitet
Sofia Frankenberg, lektor i barn- och ungdomsvetenskap med inriktning förskolan, Stockholms universitet
Bodil Halvars, lektor i didaktik och programansvarig för förskollärarprogrammet, Stockholms universitet
Hillevi Lenz Taguchi, professor i barn- och ungdomsvetenskap med inriktning förskoledidaktik, Stockholms universitet
Anna Palmer, docent i förskoledidaktik, Stockholms universitet
Monica Nilsson, docent i förskoledidaktik, Södertörns högskola
Sofie Areljung, lektor i pedagogiskt arbete med inriktning mot naturvetenskap, Umeå universitet
Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete, Umeå universitet
Anna Lindqvist, lektor i pedagogiskt arbete och biträdande föreståndare Lärarhögskolan, Umeå universitet
Anna Olausson, lektor i pedagogiskt arbete, Umeå universitet
Anna Rantala, lektor i pedagogiskt arbete, Umeå Universitet
Helena Rosqvist, ordförande programrådet och koordinator för förskollärarutbildningen, Umeå universitet
Karin Alnervik, lektor i pedagogik och koordinator för praktiknära forskning i förskolan, Örebro universitet
Sara Frödén, lektor i pedagogik, Örebro universitet
Marianne Skoog, lektor i pedagogik och programansvarig förskollärarprogrammet, Örebro universitet
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.