Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Upphandlingsregelverket är inte problemet

Upphandlingsregelverket är anpassat för att myndigheter, kommuner och regioner ska kunna tillgodose nödvändiga behov i akuta situationer, replikerar ministrarna Lena Micko och Lena Hallengren.

Publicerad: 30 juni 2021, 09:53

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

De mycket stora resurser som regeringen har tillfört regionerna behöver användas för att stärka vården – inte för att justera bokslut, skriver Lena Micko och Lena Hallengren.

Foto: Ninni Andersson/Magnus Liljegren/Regeringskansliet


Ämnen i artikeln:

LOUVårdskuldenRegion SkåneLena HallengrenLena Micko

Arbetet med att korta köerna i pandemins spår måste ske effektivt, samordnat och efter behov. Det finns inget överskott på vårdpersonal med rätt kompetens. Det är därför viktigt att se till så att enskilda aktörer inte utökar sin verksamhet genom att överta vårdpersonal från andra, minst lika angelägna, vårdverksamheter. Där har regionerna som huvudmän en särskilt viktig roll att spela. Även de privata aktörerna behöver ta sitt ansvar. 

LÄS OCKSÅ: Regionpolitiker: Vi behöver tillfälligt få åsidosätta LOU 

Arbetsgivarna måste även göra sitt yttersta för att vårdpersonalen ska få den återhämtning som behövs. Det är en förutsättning för att personalen ska kunna orka på sikt. Vidare behöver de mycket stora resurser som regeringen har tillfört regionerna användas för att stärka vården – inte för att justera bokslut.

I den pressade situation som många regioner nu befinner sig i är det förståeligt att se hinder i olika regelverk. Regionråden i Skåne Gilbert Tribo (L) och Anna Mannfalk (M) kräver nu att lagen om offentlig upphandling (LOU) åsidosätts vid upphandling av sjukvård. Faktum är dock att upphandlingsregelverket är anpassat för att myndigheter, kommuner och regioner ska kunna tillgodose nödvändiga behov i akuta situationer som har uppkommit på grund av oförutsebara omständigheter. I sådana fall kan den upphandlande organisationen göra ett undantag och välja vem som ska tillfrågas i en upphandling. Den upphandlande organisationen behöver då kunna visa att undantaget är tillämpligt.

Det kan även vara möjligt att tillämpa så kallat påskyndat förfarande, vilket innebär att det är tillräckligt med 15 dagars anbudstid. I dessa fall ställs inte samma krav på synnerlig brådska och oförutsedda händelser. För att underlätta genomförande av skyndsamma upphandlingar införde regeringen dessutom 2016 en ny bestämmelse som tydliggör att även allmänintresset ska beaktas vid eventuellt beslut om stopp för upphandling vid en överprövning.  

Regeringen har även nyligen presenterat en lagrådsremiss, där det bland annat föreslås att gränsen för direktupphandling av vårdtjänster ska höjas till cirka 7,7 miljoner kronor. De nya reglerna planeras träda i kraft den 1 februari 2022. 

Regionråden Tribo och Mannfalk skriver att de har lagt ut upphandlingar med svarstider på ett år. Varför man har gjort det är oklart. I regelverket för upphandling ställs inga krav på så långa svarstider. Nu gäller det i stället för regioner som har valt att i hög utsträckning avtala med andra aktörer om att utföra vård att tillse att avtalen är skrivna så att alla tillgängliga resurser kan mobiliseras. Vidare behöver man i upphandlingssammanhang arbeta med de verktyg som regelverket faktiskt ger utrymme för. Upphandlingsmyndigheten finns tillgänglig för råd och stöd.

Hälso- och sjukvårdens personal har gjort otroliga insatser under hela pandemin. De behöver få goda förutsättningar för att så snabbt som möjligt kunna ge vård efter behov. Utbrottet av covid-19 understryker behovet av att sätta välfärden först.


Lena Micko (S) Civilminister

Lena Hallengren (S) Socialminister 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev