Upp till kamp för klimatet, pensionärer!

Det började som ett samtal runt ett köksbord. Vi som satt där känner varandra sedan 40 år tillbaka. Vi har demonstrerat tillsammans förr. Mot kärnkraften, för freden, mot tågnedläggelser och för att förhindra gruvdrift på Österlen.

Vi är födda på 40- och 50-talet, vi har våra karriärer bakom oss, vi har inga poster och positioner att försvara och bevara. Vi är fria pensionärer och nu höjer vi rösten!

Vi har alla erfarenheter av att ha vuxit upp i ett samhälle präglat av framtidstro. Det fanns en stark tilltro till att det skulle bli bättre. Även vi som kom från fattiga förhållanden fick framtidsdörrar att gå in i. Rekryteringen till högskolor och universitet breddades. Våra föräldrar sa att deras mål var att vi skulle få det bättre. Vi trodde dem. Och vi fick det bättre. Materiellt. Vi lever generellt med en standard som våra föräldrar inte kunde drömma om.

Det få i vår föräldrageneration kunde föreställa sig var att det ur denna framtidsoptimism skulle växa sig föreställningar om att vi, människorna, kunde vara Herrar över jorden.

De första larmrapporterna kom redan på 60-talet. Men folkhemsbygget var inte färdigt. Det krävdes mer –  av allt.

Konsumismens klor fångade allt fler och när den globala kapprustningsindustrin krävde kärnvapen kunde samma teknologi knoppa av sig i kärnkraft. Världens farligaste vapen blev världens farligaste energikälla. Det som beskrevs som ”säkerhet” osäkrade hela planeten.

För oss som varit aktiva i fredsrörelsen sedan decennier framstår den nuvarande utvecklingen, med ökad militarism och kapprustning, som närmast paranoid.

Det största säkerhetshotet vi har i dag är klimatkrisen. Den är akut. Den är här. Den är nu. Vi måste tänka om, ställa om och fördela om. Makt och pengar. Lokalt, regionalt och globalt. Konsumtion och produktion måste förändras och det måste göras snabbt. Det handlar om att tillverka järn och stål utan kol, göra cementindustrin fossilfri, komma i gång med insamling och lagring av koldioxid, driva på elektrifieringen av fordonsflottan, ställa om byggsektorn, klimatsäkra livsmedelssektorn och så vidare, och så vidare.

Runt köksbordet, föddes idén om nätverket ”Fria pensionärer” och den manifestation som nu går av stapeln i Kungsträdgården i Stockholm lördagen den 6 april. Vi samlar generationskamrater (fast alla är förstås välkomna!) för att ställa krav på att politikerna ska inse att läget är akut.

Vi vill se en konkret handlingsplan som lever upp till Partisavtalet och som garanterar en samhällsutveckling som är fossilfri. Vi vill se en konkret färdplan som tar alla de sociala och ekonomiska hänsyn som behövs för att alla ska kunna medverka i denna vår största omställning hittills.

Det betyder jämställdhet och jämlikhet hand i hand med de samhällsförändringar som behövs för att uppnå hållbarhet. Och det betyder att militariseringen måste upphöra till förmån för miljöomställning på alla nivåer. Det betyder människans och jordens säkerhet före territoriell säkerhet. Och det betyder att ekonomin måste underordnas hållbarhetsmålen.

Vi är trötta på att höra vackra ord om att ungdomen är vår framtid när vi samtidigt håller på och tar ifrån dem samma framtid. Vi behöver bygga broar mellan generationerna, kroka arm med Greta och hennes vänner. Vi vill inte att en förödd planet ska vara det arv vi lämnar efter oss.

Gudrun Schyman, nätverket ”Fria pensionärer”,  kommunstyrelseledamot (FI), Simrisham