Debatt
”Ungas möjligheter att köpa en bostad har blivit en klassfråga”
Nu återinförs amorteringskravet som varit tillfälligt borttaget under pandemin. Det är ett krav som slår hårt mot unga som redan har svårt att komma in på bostadsmarknaden, skriver HSB:s förbundsordförande Johan Nyhus och SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog.
Publicerad: 1 september 2021, 03:00
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Det är hög tid för regeringen att ta ansvar för de växande klyftorna på bostadsmarknaden, skriver Johan Nyhus och Annika Wallenskog. Foto: Dennis Ylikangas/Bildbyrån, HSB, Rickard L Eriksson
Amorteringskraven för bostadslån har sedan april 2020 varit tillfälligt borttagna för att ge människor extra ekonomisk trygghet under pandemin. 300 000 svenskar tog tillvara på möjligheten att slippa amortera.
Kraven för att få låna pengar till bostaden har skärpts kraftigt de senaste åren. Amorteringsreglerna är stränga och bankernas kvar-att-leva-på-kalkyler är missvisande, eftersom de inte utgår från dagens låga ränteläge utan är satta med orimligt höga marginaler. Sedan tillkommer kravet på kontantinsats som uppgår till 15 procent av köpeskillingen.
LÄS OCKSÅ: Jona Elings Knutsson: Stockholm ska inte vara ett Skansen för de rikas förnöjelse
För att kunna köpa en genomsnittlig etta i Stockholms län i dag behövs en kontantinsats på drygt 400 000 kronor, ett belopp som långt ifrån alla unga har på sitt sparkonto. Men för att skapa ett illustrativt exempel utgår vi ändå från att dessa pengar finns. Enligt beräkningar av före detta vice riksbankschefen Lars E.O. Svensson skulle ungefär 50 procent av Stockholms 25–29-åringar klara inkomstkraven för att köpa den lägenheten utan amorteringskraven. Men med Finansinspektionens amorteringskrav är det endast en av fem som klarar det i den här åldersgruppen.
LÄS OCKSÅ: Ny rapport: Stor ökning av segregationen
Klyftan mellan bostadsmarknadens insiders (de som har kunnat göra bostadskarriär och bor relativt billigt) och bostadsmarknadens outsiders (i regel unga som hänvisas till dyra hyresrätter eller otrygga andrahandsboenden) har vuxit till orimliga proportioner – om man inte har rika föräldrar som stöttar med kapital eller går in som medlåntagare.
Visst behöver vi ställa krav och det är sunt att amortera, men om den samlade kravbilden är sådan att majoriteten unga stängs ute från bostadsmarknaden, vilket är fallet i dag, har det gått för långt. Nu är vi i ett läge där det inte behövs fler åtstramningar och krav utan åtgärder som underlättar för unga vuxna att köpa sin första bostad.
LÄS OCKSÅ: Wien visar vägen till hälften så dyra bostäder
I brist på en sammanhållen politik som underlättar för unga på bostadsmarknaden har branschen tagit fram flera nya lösningar de senaste åren. Handen på hjärtat har det ändå varit för få initiativ genom åren, men nu ser vi en tydlig trend där flera seriösa bostadsutvecklare tar ett större samhällsansvar.
Vi på HSB har till exempel tagit fram en modell som vi kallar HSB dela. Genom att köpa en bostadsrätt inom HSB dela, där vi går in som delägare till 50 procent av lägenheten, sänks kravet på kontantinsats och det blir lättare att få lån. HSB dela finns för närvarande i Stockholm, Göteborg och Malmö, och vår ambition är vi ska kunna erbjuda detta på fler orter runt om i landet. Men vi kan inte möta det skriande behovet hos 100 000-tals unga som i dag står utan ett eget hem. För det krävs kraftfulla politiska åtgärder från regeringen:
• Inför ett statligt startlån för unga så att kravet på kontantinsats inte blir ett lika stort hinder som i dag.
• Uppmuntra ungas sparande genom ett stöd till bosparande.
• Lätta på amorteringskraven genom att göra dem mer flexibla så att fler med normala inkomster kan köpa en bostad.
Det är hög tid för regeringen att ta ansvar för de växande klyftorna på bostadsmarknaden!
Johan Nyhus, Förbundsordförande HSB
Annika Wallenskog, Chefsekonom Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.