”Ukrainarna behöver tillgång till fullgod sjukvård”

FN:s flyktingorgan UNHCR välkomnar den svenska regeringens beslut att skjuta till 100 miljoner kronor i vårändringsbudgeten, så att ukrainare som omfattas av massflyktsdirektivet ska få ta del av sfi-undervisning. Språkkunskaper utgör ofta en förutsättning för att kunna få ett arbete och delta i samhället. Men den svenska regeringen behöver också ge personer som flytt från Ukraina samma rättigheter och tillgång till hälso- och sjukvård och introduktionsprogram som andra flyktingar i Sverige har.

Tretton månader har gått sedan Ryssland inledde invasionen av Ukraina. Förödelsen och lidandet har varit enormt. Vi har alla sett bilderna av kvinnor och barn som flyr för sina liv, sönderbombade hus och familjer som slitits isär.

LÄS MER: Så många kommuner står för sfi för ukrainare

Aktiveringen av EU:s massflyktsdirektiv gjorde det möjligt för medlemsländerna att reagera snabbt och effektivt, vilket är precis vad Sverige gjorde. Nationella myndigheter såg över praxis för att underlätta för dem som tvingats fly, civilsamhället och vanliga medborgare gick samman och välkomnade människorna som tvingats på flykt.

Situationen i Ukraina är oförutsägbar och det kan dröja innan ukrainarna kan återvända hem. Den svenska regeringens besked om att medel för språkundervisning skjuts till är därför välkommet. Att få tillgång till språket är en viktig förutsättning för att man ska kunna få en anställning och delta fullt ut i samhället.

Samtidigt vet vi att många flyktingar är i behov av både psykisk och fysisk vård. I dagsläget har vuxna ukrainare som omfattas av massflyktsdirektivet enbart rätt till ”vård som inte kan anstå”, vilket betyder att de inte har samma rättigheter som övriga flyktingar i Sverige har.

Merparten av flyktingarna från Ukraina har utsatts för både psykiska och fysiska påfrestningar som innebär lidande och som kan försvåra möjligheterna att tillgodogöra sig undervisning och att komma i arbete. Ukrainarna behöver därför få tillgång till fullgod sjukvård och rehabilitering. Att sörja för diagnostisering och ge tidig behandling minskar kostnaderna i ett längre perspektiv, samtidigt som det ökar möjligheterna för den enskilde att komma in i samhället.

Det faktum att de ukrainska flyktingarna till skillnad från andra flyktingar inte har rätt till introduktionsprogram minskar dessutom deras möjligheter att finna ett arbete. En annan utmaning som försvårar deras vardag är de låga dagersättningsnivåerna. Dagersättningen ska bland annat täcka kostnader för mat, kläder och hälso- och sjukvård.

I dag uppgår ersättningen till 71 kronor per dag för en ensamstående vuxen, en summa som lagat på samma nivå sedan 1994. Med dagens stigande matpriser och höga inflation är det en underdrift att säga att många flyktingar befinner sig i en svår ekonomisk situation. Många civilsamhällesorganisationer som arbetar med att hjälpa ukrainare har vid upprepade tillfällen efterlyst en höjning av ersättningsnivåerna. UNHCR uppmanar regeringen att hörsamma deras krav.

Svenskarnas solidaritet och vilja att hjälpa har varit enorm, en vilja som även fortsättningsvis kommer att behövas. UNHCR är övertygat om att Sverige kommer att fortsätta ge människor som flyr från konflikt och förföljelse en säker tillflyktsort ­– och sträcka ut en hjälpande hand som underlättar för människor på flykt att återhämta sig och återskapa sina liv.

Henrik M. Nordentoft
Representant för FN:s flyktingorgan UNHCR i de nordiska och baltiska länderna