”Tydliggör när läromedel passerar sitt bäst före-datum”

Hur vet vi att det som står i elevernas läromedel faktiskt stämmer? För att Sverige ska kunna förverkliga den likvärdiga skola som beskrivs i skollagen är det centralt att elever och lärare kan lita på de läromedel man arbetar med.  

Därför är resultaten i den senaste undersökningen från företaget Ungdomsbarometern oroande. Sju av tio ungdomar i åldern 15 till 19 år uppger att läromedlen de använder i skolan innehåller fakta som inte längre är aktuell. 

LÄS MER: Ny rapport slår larm: Elevhälsan allt mindre likvärdig – ”Väldigt olyckligt”

Än mer anmärkningsvärt är att landets skolor håller med. I Läromedelsundersökningen 2021, från kunskaps- och läromedelsföretaget NE (Nationalencyklopedin), som besvarades av 538 skolor i hela Sverige, uppger 31 procent att de använder inaktuella läromedel.

I vår verksamhet möter vi ofta lärare som själva behöver leta material eftersom läroböckerna snabbt blir inaktuella inom områden som modern historia eller samhällskunskap. Elever som ska lära sig om feminism får läsa om suffragetterna och 60-talets kvinnokamp, men berövas kunskap om metoo-rörelsen. Nära var femte skola uppger att deras läromedel har en omodern syn på klimatet och hbtq-frågor.

I dag har rektorn, enligt läroplanerna, ett särskilt ansvar för att eleverna får ”förutsättningar att använda läromedel av god kvalitet”. Men det saknas vägledning om vad det innebär. När Skolinspektionen granskade arbetet med kvalitetssäkring och val av läromedel i skolan fann man att en mindre aktiv styrning leder till att kvalitetssäkringen av läromedel riskerar att bli personberoende. Obehöriga lärare och lärares tidsbrist ökar risken för att vissa elever möter föråldrade läromedel – en bidragande orsak till att Sverige, enligt den senaste Pisa-undersökningen, är sämst av alla nordiska länder på att skapa en likvärdig skola.

Kvalitetssäkrade och aktuella läromedel i alla ämnen och årskurser är avgörande för att väcka nyfikenhet och sprida kunskap, så att barn och unga står förberedda inför vuxenlivet. Främst ser vi nu ett behov av följande åtgärder: 

1. En läromedelsnämnd med utökat ansvar

Fjolårets läromedelsutredning föreslår att utbildningsdepartementet initierar en läromedelsnämnd som säkerställer kvaliteten på läromedel. Det är ett steg i rätt riktning – tydliga kvalitetskriterier vore ett stöd för lärare, skolor och kommuner som ska köpa in läromedel och skulle bidra till en likvärdig skola över hela landet.

NE ser ett behov av att utöka läromedelsnämndens funktion, främst genom fortlöpande mätning och ett tydliggörande av när ett icke reviderat läromedel passerar sitt bäst före-datum. Det är inte ett ansvar som endast bör landa på skolorna.

2. En definition av begreppet läromedel

En stor majoritet av landets lärare och skolor gör ett fantastiskt jobb. Samtidigt är det inte rimligt att en obehörig eller sönderstressad lärare sätter ihop en egen stencil eller presentation och kallar det för läromedel. Så kan det tyvärr se ut i dag, när begreppet läromedel saknar definition. Läromedelsutredningen föreslår att läromedel definieras som ett ”kvalitetssäkrat tryckt eller digitalt verk som är avsett att användas i undervisningen”. En sådan definition skulle också hjälpa till att säkerställa att inaktuella läromedel uppdateras eller tas bort. Nu bör utbildningsministern omgående föreslå en ändring i skollagen för en sådan definition av läromedel.

I dag avgörs kvaliteten på elevernas läromedel av vilken kommun de bor i, vilken skola de går i och vilka ämnen de läser. Nu krävs åtgärder för att objektiva, faktagranskade och uppdaterade läromedel ska vara en självklarhet – för alla elever.

Fredrik Bengtsson, vd för kunskaps- och läromedelsföretaget NE (Nationalencyklopedin)