Tvinga inte kommunerna att införa obligatoriskt skolval

Att välja skola bör finnas som en möjlighet, inte ett tvång. Obligatoriskt skolval, till skillnad från anvisad skola, innebär att alla föräldrar måste välja skola åt sina barn. Men inte förrän alla skolval är gjorda och platserna är fördelade vet föräldrarna vilken skola deras barn kommer att gå på. Lite som leken hela havet stormar. Och än värre, samtidigt som politiker överraskas av hur dåligt vissa skolor fungerar, får föräldrarna ansvaret att göra det politiker inte klarar, nämligen att avgöra vilken skola som har god kvalitet. Ett förslag om obligatoriskt skolval i alla kommuner, finns i Utredningen En mer likvärdig skola som nu är ute på remiss.

Många kommuner har sett sig tvingade att införa obligatoriskt skolval. När skolkoncernerna har expanderat så mycket att den kommunala skolans marknadsandel (ja ”marknadsandel”, skolan har gjorts till en marknad!) är för liten, saknar kommunen möjlighet att erbjuda alla barn plats i en kommunal skola. Då tvingas kommunen att tvinga föräldrarna att välja skola åt sina barn. Men varför ska staten påtvinga obligatoriskt skolval i de kommuner som fortfarande har möjlighet att erbjuda en skola till alla barn som ska börja förskoleklass, mellanstadiet eller högstadium? Vi i Nätverket för en likvärdig skola har i vårt remissvar påpekat denna orimlighet.

Vem vinner på att skolvalet görs obligatoriskt? Jo, de vinstsyftande skolor som vill öka sina marknadsandelar ytterligare och som med obligatoriskt skolval lättare kan locka nya kunder. I stället för att vara trygg med att barnet får gå i en skola tillsammans med sina lekkamrater i grannskapet eller kompisar från lågstadiet, blir föräldrarna tvungna att ta ansvar för att deras barn ska få gå på en bra skola. Men hur ska de veta vilken skola som är bäst för deras barn?

Mest systematiska och skickliga på att marknadsföra sina skolor är de vinstsyftande skolorna. Varje ny elev innebär runt 100 000 kronor mer i skolpeng, per år. Så stora pengar står på spel när föräldrar ska göra sitt val av skola bland alla erbjudanden.

Utredningen har många bra förslag som kan bidra till en mer likvärdig skola. Den föreslår att överkompensationen till vinstsyftande skolor ska tas bort och den föreslår ett stopp för friskolor att genom kösystemet sålla bort olönsamma elever. Tyvärr vågar utredningen inte föreslå vad som faktiskt krävs om vi inte bara ska få en något mer likvärdig skola, utan en skola som är likvärdig. Det vill säga en skola som är bra för alla barn.

Dagens marknadsstyrda skola kan näppeligen bli likvärdig. Marknadsstyrning innebär konkurrens, något som är bra att ha inom många delar av vår ekonomi, men som är synnerligen opassande för skolan. Konkurrensen om elever och skolpengen som följer med dem, innebär att några skolor blir vinnare och andra blir förlorare. Konkurrensen innebär att likvärdigheten hela tiden motverkas, både vad gäller pengar och vad gäller elevsammansättning. Ett sådant system är oförenligt med en likvärdig skola.

Alla barn, oberoende av deras bakgrund, har rätt till en bra skola, där varje barn ges möjlighet att lyckas varje dag. En likvärdig skola är samhällets stora möjlighet att bidra till mer lika livschanser. Det är samtidigt en förutsättning för att långsiktigt säkra god tillgång på kompetent arbetskraft. Det är också en viktig pusselbit för att motverka kriminalitet. Ja en bra skola för alla barn är grunden för ett välfungerande samhälle.

Boel Vallgårda, utredare åt kommuner och medlem i Nätverket för en likvärdig skola