”Trygga barns tillgång till bibliotek”

I dag släpper Lärarstiftelsen sin nya rapport ”Biblioteksdöden”. I den presenteras helt nya data om hur tillgången till folkbibliotek och skolbibliotek ser ut för Sveriges skolelever. Precis som rubriken på rapporten antyder så är det fakta som svider för alla som engagerar sig i barns läsning. 

Sedan bibliotekslagen infördes 1996 har 3 av 10 av landets folkbibliotek lagts ner. Det innebär 20 folkbibliotek som läggs ned per år. 

LÄS MER: Förslag: Bemannade bibliotek på alla skolor 

Av Sveriges skolelever har endast 39 procent tillgång till bemannade skolbibliotek. I nära en tredjedel av landets kommuner finns det inte ett enda skolbibliotek. Statistiken blir än mer upprörande när man tittar närmare på skillnaderna mellan kommunala och privata skolor.

Över 80 procent av gymnasisterna i kommunala gymnasier har tillgång till bemannade skolbibliotek medan andelen bara är 15 procent i fristående gymnasier. I grundskolan har en tredjedel av eleverna i kommunala skolor tillgång till bibliotek medan siffran bara är 18 procent för de fristående skolorna.

Friskolornas riksförbunds vd Ulla Hamilton menar i en ofta citerad artikel i Aftonbladet 19/1 2021 att det räcker att ställa fram böcker i korridoren, där barn ser dem ”hela tiden, till skillnad från om man har dem i ett specifikt rum”. Detta menar vi är totalt felaktigt. Det är inte tillgången till böcker som är problemet – skolbibliotek är så mycket mer än böckerna i det och kan aldrig ersättas av en hylla eller låda i korridoren.

I skolbiblioteken får barn en fysisk plats där de kan bygga och utforska sin läslust. Skolbiblioteken erbjuder ett rum som främjar pedagogisk utveckling och bidrar till studiero, inte minst för de barn som har en stökig hemmiljö. Eleverna får utbildning i informationssökning och källkritik av skolbibliotekarier som har det som sitt expertområde. Det är oumbärlig kompetens i dagens och morgondagens samhälle.

Infrastrukturen för barns läsning rivs ned framför ögonen på oss, vilket bidrar till att öka klyftorna i samhället. Utan folk- och skolbibliotek går det inte att skapa ett läsvänligt land, vilket i längden kommer leda till en icke-fungerande demokrati.

Sedan augusti 2021 ligger den mycket ambitiösa och väl genomförda utredningen ”Skolbibliotek för bildning och utbildning” på skolminister Lina Axelsson Kihlbloms (S) bord. Utredningen föreslår att alla skolor bör erbjuda sina elever tillgång till ett skolbibliotek på den egna skolan och att skolbiblioteken bör vara bemannade av utbildad personal. Slutsatsen är att det skulle bidra till en högre likvärdighet och kvalitet i Sveriges skolor.

Skolministern har för Biblioteksbladet aviserat att en proposition bereds av regeringen, utan att ge någon konkret tidslinje för när denna kan komma. I fredags presenterade kulturminister Jeanette Gustafsson (S) den nya biblioteksstrategin, där konkreta åtgärder för skolbiblioteken lyste med sin frånvaro.

Trots att allt fler uttrycker djup oro för barns och ungas läsning i debatt och högtidstal sitter regeringen med armarna i kors när det gäller handfast agerande. Det är minst sagt provocerande. 

Om politikerna verkligen vill att barn ska läsa måste regeringen, med Lina Axelsson Kihlblom i spetsen, skyndsamt lägga fram en proposition som tryggar tillgången till skolbibliotek för alla barn och unga. En förstärkning av skolbiblioteken är efterfrågad och har stöd från lärare, rektorer, bibliotekarier och föräldrar.

Det finns inget mer underlag att vänta på. Det är dags att gå från ord till handling.

Eva-Lis Sirén, ordförande Lärarstiftelsen

Elisabet Reslegård, ordförande Läsrörelsen

Åsa Warnqvist, chef Svenska barnboksinstitutet