”Tre miljoner pollenallergiker väntar på besked: Blir det några pollenmätningar?”

När tv-meteorologerna började rapportera pollennivåerna i våras var kartan norr om Gävle svart. Här fanns inga mätvärden att rapportera. När den som ansvarat för mätningarna gick i pension saknades både finansiering och någon som kunde ta över. Att systemet är så bräckligt att en enskild persons pensionsavgång leder till inställda pollenmätningar i mer än halva landet är orimligt. 

Nu har regionerna agerat snabbt för att mäta pollenhalterna i sina respektive län under 2021. Det är dock bara en tillfällig lösning.

Vi, de fyra regionerna i norra Sverige och Astma- och Allergiförbundet, är överens – staten behöver ta ett långsiktigt ansvar för att mäta och analysera pollenhalterna. Trots att flera utredningar konstaterar att det nuvarande systemet är ohållbart har ingen sammanhållen nationell lösning presenterats. 

Pollenmätningarna behövs för att personer med pollenallergi ska kunna planera sin medicinering och sin vardag. Det finns risk att kostnaderna för sjukskrivningar och läkemedel och behovet av vård ökar, när personer med pollenallergi inte kan använda pollenprognoserna för att planerna sin medicinering. Det är särskilt problematiskt under en period när trycket på vården på många håll redan är oerhört högt. 

Det finns också ett behov av mätningarna för att följa effekterna av klimatförändringarna. Forskning visar att klimatutvecklingen har en direkt inverkan på pollensäsongens längd, mängden pollen som produceras och nya arter som orsakar pollenallergi. Mätningarna krävs även för miljöövervakningen, inte minst när kombinationen höga pollenhalter och luftföroreningar har visat sig vara särskilt skadlig för de med astma och allergi. 

Systemet med pollenmätningarna är ett slitet lapptäcke. Det finns ingen långsiktig finansiering och ansvaret är splittrat. Mätningarna bygger på många ställen på lokala eldsjälar som med små medel och osäker finansiering ser till att mätningarna kan fortsätta. På vissa ställen är det staten som betalar, på andra ställen regionerna, ibland tillsammans med några kommuner. 

Även kompetensöverföringen brister. Det finns inga resurser för att lära upp efterträdare när nya pensionsavgångar väntar. Alla i den arbetsgrupp på laboratoriet i Göteborg som ansvarar för mätstationerna i Västra Götaland, Skåne, Blekinge och nu också Jämtland och Västerbotten närmar sig pensionsåldern. Ingen skolas in för att ta över. Hållbar finansiering av tjänster saknas. Det som hänt i norr, kan således nästa säsong inträffa på flera ställen i landet. 

Det finns också betydande hål i pollenkartan redan i dag – områden där inga mätningar görs. Många befintliga fällor måste också bytas ut och ersättas av mätutrustning med modern teknik som möjliggör kontinuerlig mätning sju dagar i veckan så inte daglig tömning behövs. En ny teknik med automatfällor behöver testas, utvärderas och anpassas till svenska förhållanden för att data ska få tillräcklig kvalitet. Utbildad personal som kan AI och tolka mätdata kommer att behövas. 

Frågan har utretts på längden och tvären. Representanter för regeringen har det senaste halvåret i riksdagen, i media och i direkta kontakter med oss, uttryckt att de verkligen ser behovet av en mer långsiktig lösning och att de ser över frågan. 

Det är dags att regeringen går från ord till handling och ge både uppdrag och finansiering till en statlig myndighet att driva och samordna ett rikstäckande nätverk runt pollenmätningarna. Vi vet vilken positiv förbättring det skulle innebära för våra invånare och för alla landets pollenallergiker.

Kristina Ljungros, generalsekreterare, Astma- och Allergiförbundet

Eva Hellstrand, regionstyrelsens ordförande (C) Region Jämtland/Härjedalen

Kenneth Backgård, regionstyrelsens ordförande (SJVP) Region Norrbotten

Glenn Nordlund, regionstyrelsens ordförande (S) Region Västernorrland

Peter Olofsson, regionstyrelsens ordförande (S) Region Västerbotten