Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Tre åtgärder för att undvika att samhället åter slås ut av infektioner”

Antibiotikaresistens och andra former av resistens hos mikroorganismer är inte ett problem som kan fixas permanent. Men vi kan se resistens som ett hälsoproblem som kräver större insatser och bredare samverkan, skriver Pfizer Sveriges Marcus Stjernström.

Publicerad: 13 september 2021, 05:22

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Under pandemin har industrin, regeringar, vården och akademin arbetat med ljusets hastighet för att hitta lösningar. Nu måste vi arbeta på samma sätt för att möta hotet från antibiotikaresistensen, skriver Marcus Stjernström.

Foto: Cornelius Poppe/TT, Pfizer


Ämnen i artikeln:

AntibiotikaVaccinationerCoronaviruset

Covid 19-pandemin visar vad som händer när det finns en sjukdom som kan drabba vem som helst, var som helst och där effektiv behandling saknas. När pandemin slog till gick det snabbt och de dramatiska konsekvenserna blev omedelbart synliga. Det akuta skeendet ledde till en historisk mobilisering och trots att det från början ansågs omöjligt finns det nu en rad vaccin. Det är nu dags att dra nytta av den lärdomen och med samma kraft ta tag i ett långsammare – men lika allvarligt – hot mot folkhälsan.

Varje år orsakar antibiotikaresistens och andra former av resistens hos mikroorganismer (AMR) 700 000 dödsfall globalt. Problemet ökar i en alarmerande takt och enligt prognosen kan den siffran stiga till 10 miljoner dödsfall per år 2050, och orsaka fler dödsfall än vad cancer gör i dag. 

En lång rad behandlingar som vi i dag tar för givna vore omöjliga att genomföra utan antibiotika. Som att behandla cancerpatienter, byta höftleder, genomföra transplantationer eller att tandläkare ska kunna dra ut en tand om det behövs. Vid sidan av de förfärliga dödsfallen på grund av infektioner kommer en lång rad patienter drabbas av smärta och sämre hälsa.

Sverige, via samarbetet inom Samverkan för antibiotikaresistens (Strama), har länge varit ett föregångsland i att begränsa ökningen av AMR, framför allt genom restriktiv användning av dagens antibiotika. Detta är mycket positivt och ett arv vi måste förvalta väl, men vi behöver nå längre.

AMR är inte ett problem som kan fixas permanent. Vi kan inte förhindra att bakterier utvecklas och blir resistenta mot antibiotika. Men vi kan ändra vårt förhållningssätt till antibiotika och se antibiotikaresistens som ett hälsoproblem som kräver större insatser och bredare samverkan. Här presenterar vi våra förslag:

Flytta medel från behandling till prevention. Preventiva insatser som vaccination blir allt viktigare i kampen mot antibiotikaresistens. Vacciner är en underutnyttjad resurs och vi välkomnar därför regeringens budgetförslag om vaccinationsprogram för pneumokocker till riskgrupper och personer över 75 år. Med tanke på den medicinska utvecklingen är det viktigt att Folkhälsomyndigheten ser över rekommendationer så att de vacciner som används är moderna och att det implementeras skyndsamt. Att satsa på att förebygga, i stället för att behandla, infektioner är ett effektivt sätt att bidra till bättre folkhälsa och minska kostnader för vård och rehabilitering. Vi hoppas att detta bara är första steget och att fler vaccinationer adderas i ett brett vaccinationsprogram för vuxna.

Ny ersättningsmodell för antibiotika. Resistens kan bromsas, men aldrig stoppas helt. Därför måste nya antibiotika utvecklas snabbare än antibiotikaresistens sprids. De senaste 20 åren har endast fyra nya antibiotika godkänts. Investeringar i forskning och utveckling av nya antibiotika är avgörande för att återställa balansen och måste prioriteras högre. I dag saknas tillräckliga incitament för att ta fram nya antibiotika. Företagen får endast betalt för sålda volymer, men eftersom användningen av nya antibiotika sparas för de svårast sjuka, kommer intäkterna från dessa små försäljningsvolymer aldrig att täcka utvecklingskostnaderna. I stället för att betala för den volym som vården använder bör ersättning utgå från en modell som mäter värdet av att kunna undvika resistensutveckling och ha tillgång till fungerande antibiotika.

Optimera diagnosticering. Fler och fler antibiotika tappar i effekt i takt med att förekomsten av resistenta bakterier ökar. En orsak är överanvändning av antibiotika i många länder. Något tillspetsat kan man säga att antibiotika ses som något som alltid kan sättas in och som nästan inte kostar något. För att undvika en onödig resistensutveckling ska antibiotika bara skrivas ut när den verkligen behövs och prover måste tas för att bestämma rätt typ av behandling. Detta minimerar utrymmet för spridning av resistens. Vården måste ha tillgång till ett brett sortiment av antibiotika och ändamålsenliga diagnosmetoder.

Vi har sett vad som kan åstadkommas när industrin, regeringar, vården och akademin samlas för att bekämpa infektioner och skydda liv. Under pandemin har konkurrens lagts åt sidan och alla har arbetat med ljusets hastighet för att hitta lösningar. Nu måste vi arbeta på samma sätt för att möta hotet från antibiotikaresistensen. Vi har ett nytt utgångsläge där allt är möjligt och vi är beredda att ta vårt ansvar!

Marcus Stjernström
Country Manager, Pfizer Sverige

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News