Timbro: Skolreformer borde handla om kvalitet – inte driftsform

Socialdemokraterna förstår inte skolans problem i grunden. Någon annan slutsats är svår att dra av de förslag utbildningsminister Anna Ekström (S) nyligen presenterade: Allt vinstuttag ska förbjudas, även i välfungerande skolor med bra resultat. 

LÄS OCKSÅ REPLIKEN: LF: Det är inte alltid så lätt att slå fast vad som är kvalitet
LÄS OCKSÅ REPLIKEN: V: Det räcker inte med reformer – marknadsskolan måste bort
LÄS OCKSÅ SLUTREPLIKEN: Timbro: Skoldebatten har kantrat 

Friskolornas vinster är mycket lägre än vad många känner till, i genomsnitt bara 3,5 procent. Ofta lyckas man skapa överskottet genom billigare it-lösningar, mer effektiv schemaläggning och lägre byggkostnader. Att förbjuda vinster är detsamma som att förbjuda 75 procent av Sveriges friskolor. Förslaget är ett hot mot valfriheten – som i dag ger elever möjlighet att komma bort från miljöer de inte trivs i, till bättre undervisning. 

LÄS OCKSÅ: S vill förbjuda vinstuttag i skolan 

Ekströms påstående att friskolor sätter glädjebetyg har svagt stöd i forskningen, visade analytikern Gabriel Heller Sahlgren i Timbro-rapporten ”Skolvalet, kunskaperna och likvärdigheten” förra året. Överhuvudtaget är det skralt med bevis för påståendena att friskolorna bidrar till ökad segregation och försämrade kunskaper. 

Tvärtom har den ökade konkurrensen varit positiv trots att svensk skolmarknad är långt ifrån optimalt utformad. Friskolereformen behöver reformeras. En konkret reform vore att förändra Skolinspektionens arbetssätt. 

OECD har exempelvis berömt den nederländska Skolinspektionen för att de delar upp skolor baserat på resultat: normala, dåliga och väldigt dåliga. De dåliga och väldigt dåliga skolorna får fördjupade granskningar och de väldigt dåliga har två år på sig att leverera bättre resultat, annars väntar nedstängning. Den brittiska motsvarigheten bortser från det som den svenska Skolinspektionen lägger mycket tid på att granska, exempelvis elevdemokrati och jämställdhetsplaner, och fokuserar på undervisningens kvalitet och elevernas prestationer.

En annan reform vore att införa så kallade förädlingsvärden, som mäter hur elevernas resultat utvecklas över tid i olika skolor. Utbildningskvalitet är svårt att mäta, men det betyder inte att det inte kan eller ska göras. Det görs i Norge, England och sedan ett par år tillbaka görs det även i Nacka. Det finns också konkreta förslag på hur till exempel Skolverket skulle kunna göra det i Sverige. 

Genom att mäta kunskapsprogression och skolors förädlingsvärden kan det även bli tydligt vilka insatser som faktiskt gör skillnad för att höja resultaten. Som led i detta välkomnar vi att regeringen i somras gav Skolverket i uppdrag att utreda hur central rättning av nationella prov kan införas, även om det borde gjorts för länge sedan. Likaså borde läroplanens kunskapskrav göras mer precisa. 

I borgerligt styrda Stockholm har skolresultaten i problemtyngda Rinkebyskolan och Hjulsta grundskola vänts. Borgerliga dygder som höga förväntningar, ordning och reda samt fokus på kunskap och bildning tar stor plats. Detta hade inte varit möjligt utan Alliansens skolreformer och Jan Björklunds enträgna kamp för kunskapsskolan.

LÄS OCKSÅ: Jiang Millington: Nu ser vi effekterna av det liberala skolbygget

Socialdemokraterna vill i stället realisera myterna att mer pengar och blandat elevunderlag kan öka kunskaperna. Resultatskillnaderna mellan utrikes och inrikes födda elever kan emellertid inte förklaras av skolsegregation visar en studie från SNS förra året. Bussning av elever från Vivallaskolans område höjde inte heller resultaten enligt en utvärdering från Örebro universitet. Som Ludde Hellbergs läsvärda reportageserie i Kvartal belyste är också kopplingen mellan resurser och resultat svag. Hässelbygårdsskolan i Stockholm får nästan dubbelt så mycket pengar per elev som Seminarieskolan i Landskrona, en skola med liknande socioekonomiska förutsättningar – ändå har Seminarieskolan bättre resultat. 

Utbildningsminister Anna Ekström vill förbjuda vinster och lägga mer resurser på redan dåligt fungerande skolor, men struntar i åtgärder som faktiskt kan höja kunskapsresultaten. Sverige behöver en borgerlig utbildningsminister efter nästa val. 

Benjamin Dousa
Vd Timbro

Kajsa Dovstad
Välfärdsansvarig Timbro