”Tilliten skapar en förvaltning värd att lita på”

Det pågår i dag en fantastisk rörelse i svensk offentlig sektor, med utgångspunkt i Tillitsdelegationens arbete för en mer tillitsbaserad styrning och ledning. Gradvis ökar man lyhördheten mot medborgare och medarbetare, förenklar rutiner och ökar medborgarservicen. Styrningen ställs om så att det blir färre men skarpare politiska mål och en mer dialogbaserad uppföljning. Samverkan ökar. Pandemin bidrog till att skynda på omställningen.

I våra roller har vi många kontakter runt om i svensk offentlig förvaltning och vi ser förändringarna tydligt. Ett gott tecken är också den lista på åtgärder som professor Sven Siverbo i en studie har funnit att tillitsbaserad styrning och ledning har översatts i. Han skriver om detta i en debattartikel i Dagens Samhälle den 26 januari. Dessa punkter stämmer överens med de förslag som vi lade fram i Tillitsdelegationens huvudbetänkande SOU 2018:47. 

LÄS MER: ”Sluta använda begreppet tillitsbaserad styrning och ledning”

Däremot är det beklagligt att Sven Siverbo har svårt att se poängen med begreppet tillitsbaserad styrning och ledning, utan hellre vill att varje åtgärd kallas för olika saker. Det är som att hellre vilja se träden än skogen. Vi befinner oss i ett paradigmskifte där tillit är grundprincipen och vi behöver vara uppmärksamma på det.

Nu fortsätter arbetet på bred front och det innebär att offentliga verksamheter lägger ökad tonvikt vid samarbete, förenkling och stärkta förutsättningar för medarbetare och medborgare. Det förekommer emellertid fortfarande vissa myter om tillitsbegreppet i debatten, även bland forskare. Därför vill vi påminna om följande punkter, som samtliga framgår av Tillitsdelegationens huvudbetänkande:

1. Tillit förutsätter uppföljning och tydliga ramar – det är inte fritt valt arbete.

2. Mer tillit är inte alltid lösningen, utan man måste se till situationen.

3. Goda organisatoriska förutsättningar och resurser är grunden för tillit.

4. Tillit är en bärande princip bakom dagens mål- och resultatstyrning, men utmaningen är hur den tillämpas.

5. Tilliten riktas till ett omdöme, det vill säga en förmåga att väga olika intressen, lagrum, värden och mål mot varandra. Omdömet måste ständigt utvecklas genom dialog och lärande.

I Tillitsdelegationen var vi noga med att visa respekt för det kommunala självstyret och att peka på att varje verksamhet behöver finna sina lösningar, eftersom behoven ser olika ut: ”Slutligen så är tillit ingen universallösning. Ibland behövs andra typer av lösningar. Exempelvis ersätter tillit inte en verksamhets behov av resurser.” (sid 254)

Det var därför högst medvetet som vi inte utvecklade någon färdig standardmanual för hur man skulle arbeta med tillitsbaserad styrning och ledning, utan i stället presenterade exempel och vägledande principer. För att förstå tillitens betydelse finns även mängder av forskningslitteratur internationellt att tillgå.

Målet med tillitsbaserad styrning och ledning är att skapa en förvaltning värd att lita på för anställda, förtroendevalda politiker och medborgare. Därför betonade vi vikten av tillitsvärdighet i huvudbetänkandet. Som förälder ska man kunna känna förtroende för att läraren har vad som krävs för att kunna hjälpa ens barn på bästa sätt. Som patient ska man kunna känna samma förtroende för vården. På samma sätt i socialtjänst, äldreomsorg, och så vidare. En förvaltning med stor lyhördhet mot medarbetare och medborgare gynnar hela samhället på sikt.

Louise Bringselius
Forskningsledare i Tillitsdelegationen 2017 till 2019, docent i företagsekonomi

Laura Hartman
Ordförande i Tillitsdelegationen 2016 till 2019, docent i nationalekonomi