fredag3 februari

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Tillgången till rehabvård efter stroke är ojämlik”

Det kommunala och regionala självstyret gör att det kan bli olika tolkningar och tillämpningar av nya vårdförloppet, skriver Lise Lidbäck, Neuro, och Carina Petersson, Strokeförbundet.

Publicerad: 10 januari 2023, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Lise Lidbäck, ordförande för Neuro, och Carina Petersson, ordförande för Strokeförbundet.

Foto: Håkan Sjunnesson, Max Green Ekelin


Ämnen i artikeln:

PrimärvårdJämlik vårdOmsorg

I våra förbund möter vi många som efter en stroke fått sina liv förändrade i grunden och som behöver livslång hjälp för att få det dagliga livet att fungera. En hjälp som inte alls är självklar att få. I dag drabbas många av våra medlemmar av ”otur i vårdlotteriet”. Sverige har kommit långt när det gäller den akuta strokevården, men den stora utmaningen för patienten kommer efter utskrivningen från sjukhuset. 

Årligen får cirka 25 000 personer i Sverige en stroke. Var fjärde avlider inom tre månader. Stroke är den tredje vanligaste orsaken till funktionsnedsättning. Behovet av personcentrerad vård, rehabilitering och livslång uppföljning är därför mycket stort. 

LÄS MER: Kommunens erbjudande till unga: Säsonga i vården i sommar 

Det kan handla om att klara vardagen, att ta sig ur chocken, inte så sällan med en depression som följd. Vissa får svårt att stå eller gå på grund av en förlamning i någon kroppshalva. En del kan också behöva hjälp att få tillbaka talet och relevant hjälp med kognitiva besvär eller spasticitet, som kan leda till smärta, begränsad rörelseförmåga och att kroppsdelar låser sig i felaktiga positioner. Post stroke-checklistan är ett användbart verktyg för att upptäcka olika hälsoproblem.

Men tillgången till multidisciplinär rehabilitering efter stroke är både bristfällig och ojämlik i landet. För att skapa möjligheter att identifiera patienters behov och erbjuda adekvata åtgärder krävs en strukturerad uppföljning med tillgång till hela det multidisciplinära teamet med strokekompetens. Detta slås fast i det vårdförlopp gällande vård och rehabilitering efter stroke och transitorisk ischemisk attack, TIA, som nyligen har godkänts. Detta är en välkommen och ambitiös satsning som Sveriges regioner i samverkan har tagit fram. 

Det är dock först när alla regioner och kommuner har omsatt förslagen i verkligheten som vi kan bedöma om vårdförloppet har fått genomslag i alla delar av landet. Det kommunala och regionala självstyret gör att det kan bli olika tolkningar och tillämpningar.

För att kunna skapa en bättre och mer tillgänglig rehabvård efter stroke behövs omfattande utbildningsinsatser. Det är en fråga för regional primärvård och kommunal hälso- och sjukvård, samt omsorg. Baskunskapen för allmänläkare bör utökas så att alla läkare har strokekompetens.

Men också andra yrkesgrupper måste få möjlighet att ta del av riktade utbildningar om stroke och rehabilitering och att utvecklas i sin roll. Det är aspekter som vi behöver ha med oss om vi ska kunna erbjuda god vård och rehabilitering där vi inte ger avkall på jämlikhetsperspektivet. Kompetensförsörjningen är A och O för att ge våra medlemmar en bättre vård. 

Ojämlikheten har förfärliga konsekvenser för människor som inte får rehabilitering. Det nyligen framtagna vårdförloppet som avser strokevård efter akutskedet är ett viktigt steg på vägen mot jämlik hälso- och sjukvård. Nu behöver det skyndsamt införas i varenda region i landet. 

Lise Lidbäck
Ordförande Neuro 

Carina Petersson
Ordförande Strokeförbundet

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev