Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Tillämpa forskning för att öka vaccinationsgraden”

Trots att forskningen visat vad som fungerar så envisas stora delar av den offentliga sektorn med metoder som inte får fler att vaccinera sig. Varför bryr sig så få regioner om den forskning som visar hur människor beter sig, frågar tidigare kommunalrådet Björn Sundin.

Publicerad: 5 oktober 2021, 03:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Vill vi att många ska vaccinera sig ska det vara lätt att göra det. Då ställs högre krav på vilka metoder som används, skriver Björn Sundin.

Foto: Johan Nilsson/TT, Pressbild


Ämnen i artikeln:

Vaccineringen mot coronavirusetCorona i vården

Vaccinationen mot Covid-19 har visat hur beteendedesign gör skillnad. I Uppsala län valde man att skicka ut kallelser (på papper) till vaccination, med möjlighet att både avstå och boka om den föreslagna tiden. I de flesta andra län valde man i stället att uppmana folk att själva ta initiativet, och pekade på e-tjänsterna som ingång för bokning av vaccinationstid. Resultatet är tydligt: Uppsala sticker ut jämfört med andra storstäder, exempelvis när man jämför hur stor andel av befolkningen i ”utsatta områden” som är vaccinerad.

Uppsala har följt skolboken i beteendedesign: gör det lätt att utföra den önskade handlingen, sänk tröskeln och rikta dig direkt till den du vill nå. En del regioner har valt en medelväg för att öka vaccinationsgraden mot Covid-19: de skickar ut brev men föreslår inte en tid. Det är bättre än de bortkastade kändiskampanjer som gjorts i exempelvis storstäderna, men kommer inte att räcka. I dessa fall är det ofta e-lösningarna som omöjliggör goda resultat.

LÄS OCKSÅ: En av fem inom hemtjänsten ovaccinerad

Trots att erfarenhet från beteendevetenskap, beteendedesign och psykologi talar för att de lösningar som införts kan ha en negativ effekt på de samhälleliga mål man vill nå så är det sällsynt att kommuner och regioner utvärderar effekten av sina e-lösningar. Ett skäl är att det bland landets beslutsfattare saknas tillräcklig insikt om hur utformning av regler, verktyg och information påverkar utfallet. 

LÄS OCKSÅ: Forskaren: Så fattar politiker bättre beslut - ”Handlar om rättvisa val” 

En ökad kunskap om beteendedesign och psykologi skulle göra att viktiga samhälleliga mål nås – samtidigt som det sparar pengar för skattebetalarna. Tyvärr tillämpas inte psykologiforskningen i särskilt hög grad i det offentliga Sverige, till skillnad från i exempelvis USA och Storbritannien.

Det krävs nya uppdrag från de styrande för att komma till rätta med problemen. Om det uttalade målet uppfattas som ”ökad digitalisering” och uppdraget ges till experter på it-lösningar blir resultatet listiga it-lösningar som ersätter pappershantering.

Först om målet är ”bättre för verksamheten och för den enskilde” och uppdraget ges till verksamhetsutövare (proffs), som måste ta stöd av såväl it-experter som andra experter och stämma av med användare kommer lösningen att bli användbar (ibland kanske rentav pappersbaserad…).

Det är inte en slump att butiker är utformade som de är, lika lite som det är en slump att Facebook-appen ser ut som den gör. Marknadens stora aktörer bygger oftast sina lösningar på beteendedesign och psykologiforskning.

Men när det gäller uppgifter där vi gemensamt har bestämt att vi har ett samhälleligt intresse av att så många som möjligt deltar tycks det offentliga alltför ofta bortse från resultaten. Vill vi exempelvis att många ska vaccinera sig ska det vara lätt att göra det. Då ställs högre krav på vilka metoder som används.

Psykologiforskningen lär oss att människor tenderar att bete sig ungefär på det sätt som miljö, knuffar och annan design försöker styra oss till. Det är hög tid att det offentliga börjar använda den kunskapen. Ett första steg kan vara att titta närmare på vaccinationskampanjen i Uppsala.

Björn Sundin
Författare och rådgivare, tidigare kommunalråd (S) i Örebro. Boken ”När alla blev experter” publicerades våren 2021.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev