lördag28 januari

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Tidöavtalet slår hårt mot nyanlända med funktionsnedsättning”

Utan möjlighet att få hjälpmedel och stöd är det omöjligt för många att integreras, bidra och delta i samhället, skriver företrädare för flera organisationer.

Publicerad: 25 januari 2023, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Johanna Forsberg, Noura Berrouba, Jamie Bolling, Marcus Nilsson, Frida Karlander, Julia Grahn och Åsa Henningsson.


Ämnen i artikeln:

FunktionsnedsättningIntegrationspolitik

Den människosyn som speglas i Tidöavtalet kommer att påverka nyanlända och migranter med funktionsnedsättning. Åtstramningar av förmåner för personer som inte är medborgare, liksom språkscreening, slår som hårdast mot nysvenskar med funktionsnedsättning. I avtalet saknas förståelse för den utsatthet som tvingar personer med funktionsnedsättning att fly till Sverige.

Tidöavtalet föreslår åtstramningar av förmåner för personer som inte är medborgare i Sverige. Man ska enligt avtalet som nyanländ inte omedelbart kvalificera sig för sociala förmåner och bidrag. Nyanlända ska i stället kvalificera sig först när de arbetar, betalar skatt och har en permanent bostad. 

LÄS MER: ”Bygg inte in onödiga hinder i studentbostäderna”

Man betraktar alltså de förmåner som det svenska sociala trygghetssystemet erbjuder som ett uttryck för samhällets goda vilja, snarare än de rättigheter som de faktiskt är och är skapade för att vara. Tillgång till exempelvis hjälpmedel och assistans är verktyg för att personer med funktionsnedsättningar också ska kunna bli en del av samhället. 

Insatser enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS, och merkostnadsersättning innebär inte bara enkelriktade förmåner. De möjliggör just det som Tidöavtalet säger sig vilja åstadkomma – att även en person som har en funktionedsättning ska kunna integreras i samhället, på ett sätt som fungerar för den. 

Personer med funktionsnedsättning som kommer till Sverige vill vara delaktiga i samhället. Bland personer som kommer till Sverige på grund av krig är den vanligaste krigsskadan hörselnedsättning. För att en person med hörselnedsättning ska kunna arbeta och stå på egna ben krävs att den har tillgång till vård och hjälpmedel. Personer med funktionsnedsättningar kan och vill arbeta och försörja sig. Men för många är detta omöjligt utan de hjälpmedel och stöd som behövs. Utan möjlighet att få dessa hjälpmedel kan man omöjligt integreras, bidra och delta i samhället.

Vi vet att det är svårare för personer som är utrikesfödda att få arbete i Sverige. Gruppen utrikesfödda med funktionsnedsättningar är extra utsatt. Ändå förutsätter Tidöavtalet att nyanlända personer med funktionsnedsättning kan hitta både jobb och bostad innan de får rätt till hjälpmedel och andra förmåner. I praktiken innebär det tvärtom att de inte har någon möjlighet att ta sig ut på arbetsmarknaden eller studera.

Att man ignorerar de rättigheter som nysvenskar med funktionsnedsättning har är också tydligt i förslaget om språkscreening på BVC i så kallade utsatta områden. Barn med oupptäckta funktionsnedsättningar såsom hörselskador, språkstörning, intellektuell funktionsnedsättning eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan ligga efter språkligt i tidig ålder. Med språktesten riskerar man att stirra sig blind på personens bakgrund och missa funktionsnedsättningar. Vi oroar oss för att barn med funktionsnedsättning kommer att sättas i språkförskola i stället för att erbjudas den vård och de insatser de behöver. Vi vill se att alla som misslyckas på sitt språktest utreds vidare för exempelvis hörselskador, språkstörning och andra funktionsnedsättningar.

I förslaget kring kvotflyktingar saknas också en övergripande förståelse för den utsatthet som tvingar personer med funktionsnedsättning att fly och söka asyl i Sverige. I Tidöavtalet föreslår man att kvinnor och flickor samt utsatta grupper som HBTQ-personer ska prioriteras. Men även personer med funktionsnedsättning kan vara i särskilt behov av skydd. Vi utsätts i större utsträckning för hot och våld än andra. I vissa länder saknar vi rätt till exempelvis vård och skola. Ändå räknas gruppen inte som utsatt. I stället vill man villkora vår rätt till sociala förmåner och göra det ännu svårare för personer med funktionsnedsättning att fly och flytta till Sverige.

Men en person är inte bara sin funktionsnedsättning. Vi måste våga se att de enkla svaren på svåra frågor som Tidöavtalet presenterar risker att leda in oss på helt fel väg.

Johanna Forsberg
Ordförande, Unga Hörselskadade

Onni Karlsson
Vice ordförande, Förbundet Unga Rörelsehindrade

Noura Berrouba
Ordförande, LSU – Landsrådet Sveriges barn- och ungdomsorganisationer

Jamie Bolling
Ledamot, Independent Living Institute 

Chantal Marchini
Ordförande IFMSA-Sweden

William Skirgård
Ordförande, Sträva – studenter för en rättvis vård och akademi

Marcus Nilsson
Samordnare, Unga i FUB

Frida Karlander
Ordförande, Unga med Synnedsättning

Julia Grahn
Ordförande, Sveriges dövas ungdomsförbund

Åsa Henningsson
Ordförande, Sveriges dövas riksförbund

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev