Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

lördag15.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Ta tillvara kraften som används för att bekämpa pandemin

Vi hoppas att regeringen aktivt stöder nya samarbetsformer och initiativ som utvecklats för att bekämpa pandemin. Då kan vi som land mer effektivt bekämpa den pågående pandemin och stå starkare inför nästa hälsohot, skriver företrädare för Forska!Sverige och Agenda för hälsa och välstånd.

Publicerad: 4 februari 2021, 04:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”Det har skapats nya samarbeten för att möta de akuta behoven att identifiera viruset, genomföra tester, minska smittspridningen och utveckla effektiva behandlingar och vaccin för att möta pandemin, ” skriver debattörerna.

Foto: Johan Nilsson/TT


Ämnen i artikeln:

CoronavirusetFinansieringsformerInnovation

Under pandemin har vi sett hur vårdpersonal och forskare, drivna av det akuta behovet, hittar nya lösningar och hoppar över byråkratiska steg och hinder för att rädda liv. Vi måste lära oss från det som fungerat bättre under denna kris – för det fortsatta arbetet mot pandemin såväl som för framtiden– utan att det strider mot etikregler eller patientsäkerhet.

Det senaste året liknar inget vi tidigare varit med om. Det är med stor sorg vi tänker på dem som avlidit i covid-19, som lider av sviterna, som isolerats eller på andra sätt drabbats hårt. Samtidigt är vi tacksamma för all tidigare forskning som gör att vi kan bekämpa pandemin.

Forskare och vårdpersonal i hela världen, över både land- och organisationsgränser, har gjort en enastående kraftsamling. Det har skapats nya samarbeten för att möta de akuta behoven att identifiera viruset, genomföra tester, minska smittspridningen och utveckla effektiva behandlingar och vaccin för att möta pandemin.

Initiativ från såväl den offentliga som den privata sektorn har steg för steg tagit oss närmare en lösning. Många liv har räddats genom en kombination av stark grundforskning, klinisk forskning samt utveckling och användning av den nya kunskapen, oavsett om det handlar om en behandlingsmetod eller ett vaccin.

Pandemin är långt ifrån över, men vi kan redan nu dra vissa lärdomar:

För det första måste de olika professionerna, inom vård, akademi och andra organisationer, få bästa möjliga förutsättningar att använda sin kompetens och kunna utföra ett bra arbete. De ska finna stöd i tydliga riktlinjer och regelverk som är anpassade till dagens behov och möjligheter.
För det andra måste politikerna säkerställa att långsiktig finansiering, regelverk och stöd från myndigheter finns på plats. Först då kan forskare, vård- och omsorgspersonal, företagare och andra aktörer leva upp till förväntningarna och utföra sina uppdrag.
För det tredje har Sverige goda förutsättningar att bli ett av världens ledande länder inom medicinsk forskning och högkvalitativ vård, samt ett land som attraherar life science-företag. Stärkt finansiering av forskning är en förutsättning för detta. Samtidigt finns stora behov av strukturella förändringar.

Life science-området spänner över ett stort antal policyområden som kräver samordning mellan många olika organisationer – inte minst berörda departement och myndigheter samt mellan stat, regioner och kommuner.

Regeringens beslut år 2019 om en life science-strategi var därför efterlängtat. Nu finns det höga förväntningar på att strategin ska bidra till de omställningar och långsiktiga investeringar som behövs.

Vi välkomnar att regeringen har tagit många initiativ inom life science, vilket framgår i vår nya granskningsrapport. Det finns dock brister när det gäller till exempel forskning och innovation i vården samt samordning av vård- och hälsodata. Det är tydligt att det behövs mer nationell styrning av hälso- och sjukvården, även om ansvaret ligger på regionerna.

Vi är väl medvetna om att pandemin påverkar politiken, dess prioriteringar och möjligheter att utföra planerade åtgärder. Samtidigt har pandemin belyst vikten av högkvalitativ forskning och effektiva system för att ny kunskap ska komma medborgarna till nytta. Nu hoppas vi att regeringen aktivt stöder nya samarbetsformer och initiativ som utvecklats för att bekämpa pandemin. Då kan vi som land mer effektivt bekämpa den pågående pandemin och stå starkare inför nästa hälsohot.

Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare stiftelsen Forska!Sverige

Lena Gustafsson, ordförande stiftelsen Forska!Sverige

Tobias Alfvén, ordförande ”Agenda för hälsa och välstånd”, ordförande Svenska läkaresällskapet

Margareta Haag, ordförande Nätverket mot cancer

Ole Petter Ottersen, rektor Karolinska institutet

Anders Blanck, vd Lif – de forskande läkemedelsföretagen

Ann-Marie Wennberg Larkö, sjukhusdirektör och professor Sahlgrenska  universitetssjukhuset

Cecilia Fagerström, forskningschef Region Kalmar län

Inger Ros, ordförande Riksförbundet HjärtLung

Katrine Riklund, prorektor Umeå universitet

Lotta Håkansson, förbundsordförande Reumatikerförbundet

Jakob Tellgren, Nordenchef MSD

Kristina Åkesson, dekan Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare Cancerfonden

Lise Lidbäck, förbundsordförande Neuroförbundet

Lena Jonasson, dekanus Medicinska fakulteten, Linköpings universitet

Sofia Rydgren Stale, ordförande Läkarförbundet

Mats Ulfendahl, forskningsdirektör Region Östergötland

Berkeley Vincent, vd Janssen Sverige

Kristina Sparreljung, generalsekreterare Hjärt-Lungfonden

Göran Larsson, FoU-chef Region Västerbotten

Thomas Magnusson, förbundsordförande Diabetesorganisationen i Sverige

Kristina Ljungros, generalsekreterare Astma- och allergiförbundet

Mia von Euler, dekan Fakulteten för medicin och hälsa, Örebro universitet

Christoph Varenhorst, medicinsk direktör Pfizer Sverige

Karin Meyer, vd Apotekarsocieteten

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev