”Ta bort kommunalt veto för vindkraft”

Som samhälle skulle vi inte acceptera att folket, i diffus mening, fick avgöra vilka företag som hade rätt att starta. Det är en märklig avart att vi däremot låter detta tankesätt styra de företag som producerar vår el.

Det märks i partipolitikernas argumentation och det märks i kommunala veton som hindrar och försenar vindkraft. De kommunala vetona bör tas bort, men ersättningen för närboende bör stärkas.

LÄS MER: Lokal ilska mot ny vindkraft: ”Vi har redan gjort uppoffringar”

Den 7 maj skrev näringsutskottets ordförande Tobias Andersson (SD) med flera i Aftonbladet att de vill ha folklig förankring för vindkraften. Det var ett sätt att argumentera emot ny vindkraft. Moderaterna i Stockholms län sade inför valet nej till havsbaserad vindkraft i skärgården med hänvisning till att de var emot skapandet av en ”stålskog” i horisonten, väl synlig från land.

Sverige är ett litet exportberoende land. Vårt välstånd springer ur fri företagsamhet – att fria företag har fått konkurrera och utveckla varor och tjänster på egen hand – inte ur att politiker har tolkat en ”folkvilja” och bestämt vad som får produceras och exporteras.

I en liberal demokrati har vi rättigheter även om andra medborgare ogillar det vi gör, eller om de tycker att våra projekt, företag eller hobbyer är slöseri med tid och pengar. Ett vindkraftverk är att betrakta som en produktionsanläggning och som vilket annat företag som helst.

Sverige är ett 200 mil långt land. Norrbottningar har rimligen inget att säga till om när det gäller huruvida det ska öppnas ett bageri, en pub eller ett vindkraftverk i Skåne. Av samma skäl bör inte heller den generella folkviljan i en kommun spela roll.

Det som spelar roll är äganderätten till närliggande mark och möjlig skada som görs mot denna eller mot människor. Om ett företag vill sätta upp ett vindkraftverk som stör exempelvis grannar bör de kompensera dem, vilket nu föreslås i den nya utredningen ”Värdet av vinden – Kompensation, incitament och planering för en hållbar fortsatt utbyggnad av vindkraften” (SOU 2023:18). Accepteras inte ersättningen bör inga kraftverk heller komma upp.

Folkviljor kommer och går. De varierar dessutom beroende på hur frågor ställs eller svar tolkas. Att en del inte vill ha ett vindkraftverk i sin närhet betyder inte att samma person bryr sig det minsta om huruvida ett kraftverk byggs 5 eller 100 mil bort. Viljor kan också krocka. Ställs frågor om ifall man vill ha tillgänglig el och låga elpriser – vilket vi får av utbyggd vindkraft – uppfattas sannolikt fler vara för vindkraft.

Vi är mitt uppe i en grön omställning som kräver och kommer att kräva mer el. Är det något vi sett historiskt är det att om det finns en efterfrågan, så kommer ett utbud att växa fram. Det är inte en okomplicerad fråga, utan kommer att kräva att hundratals företag och tiotusentals individer hjälper till att bygga ut produktionskapaciteten. I grund och botten är detta en fråga om företagandets villkor. Om dessa villkor är bra kommer utbyggnaden att gå fortare.

Det märks i våra grannländer. Där ser mängder av företagare möjligheten att tjäna pengar på att bygga ut elproduktionen. Precis som när det gäller bananer, bilar och andra varor som vi konsumerar finns det företag som både exporterar och importerar el.

Ta bort kommunala veton och andra hinder för fri företagsamhet, men se även till att de närboende kan kompenseras. Om 50 procent plus en röst ska bestämma vilka företag, föreningar eller fabriker som ska få startas, kommer Sverige att bli ett fattighus.

Jonas Grafström
Fil dr i nationalekonomi och vice vd på Ratio – näringslivets forskningsinstitut, visiting fellow på Oxford Institute for Energy Studies