Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Ta ansvar för barn med frihetsberövade föräldrar”

I dag vilar ansvaret för barn vars familjemedlemmar lagförs primärt på civilsamhället. Vi kräver att kommunerna tar sitt ansvar för dessa barn, skriver flera organisationer.

Publicerad: 9 september 2022, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Emil Mattsson, Daniel Grahn, Ida Storm Mukwana, Line Fuchs och Madelein Kattel.

Foto: Bert Grahn


Ämnen i artikeln:

BarnKriminalitet

Lag och ordning är en av valrörelsens stora frågor. Några som ofta glöms bort i debatten är de närmare 160 000 barn i Sverige som årligen berörs av att deras förälder lagförs. Detta är barn som många gånger känner sorg, ilska, oro, skuld, skam och saknad, och som själva löper ökad risk att hamna i kriminalitet. Det är dags att ansvariga politiker slutar blunda och tar sitt ansvar. 

Vi kräver att Sverige inför nationella riktlinjer för bättre och jämlikt stöd för barn till frihetsberövade. Konsekvenserna av bristande stöd orsakar lidande för barn och familjer, något som i längden kan bli otroligt kostsamt för samhället.  

LÄS MER: Profiler, tunga fästen & spektakulära styren: Tio kommunval att ha koll på

Debatten om kriminalitet handlar ofta om hårdare straff, fler tvångsmedel och poliser. Men behovet av stöd till de barn som drabbas är stort. Många av dessa barn löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa, utanförskap och kriminalitet, något som enligt forskningen går att förhindra med rätt stöd och hjälp från samhället. Därtill är information och fortsatt kontakt – om detta är för barnets bästa – en skyddsfaktor för barnet. Dessa insatser skulle på sikt spara på samhällets resurser, men ändå görs så lite för just denna grupp. 

Trots vetskapen om vikten av förebyggande åtgärder för att minska risken för kriminalitet saknar 94 procent av landets kommuner förebyggande och uppsökande verksamhet för barn med frihetsberövade föräldrar, enligt Socialstyrelsens kartläggning från 2018. Var barnet bor är alltså avgörande för om någon uppmärksammar dem och erbjuder familjen stöd. Hur kan detta få fortsätta? Det klingar inte väl med en jämlik och trygg uppväxt i Sverige 2022. Bristen på stöd ger snarare fortsatt grogrund för kriminalitet och utanförskap. 

Vi på Erikshjälpen, Räddningsmissionens verksamhet Solrosen som ger stöd till barn och unga som har eller har haft en frihetsberövad familjemedlem, samt organisationen Barn och ungdom med förälder/familjemedlem i fängelse, Bufff, verkar tillsammans för att stärka dessa barn och familjer. 

Med över 20 års erfarenhet av att möta målgruppen vet vi vad information och emotionellt stöd kan betyda. Arbetet är både förebyggande och långsiktigt då vi följer många barn och deras familjer från frihetsberövandet till åren efter frigivningen.  

Stödet Solrosen och Bufff bedriver är oerhört uppskattat men räcker tyvärr inte till alla de barn och familjer runt om i landet som är i behov av hjälp. Många barn lämnas ensamma med bristfällig information om var den frihetsberövade befinner sig eller om hur rättsprocessen fungerar.  

I rapporten Man måste få veta – Barns röster om att ha en frihetsberövad familjemedlem bekräftar tre av fyra berörda barn hur saknaden och bristen på kontakt med den frihetsberövade familjemedlemmen är en sorg och ett påfrestande problem. Vittnesmålen går inte ihop med FN:s barnkonvention, som säger att barnet har rätt till såväl stöd som kontakt med sin familj. 

Bakom majoriteten av de brott som begås finns anhöriga barn som på olika sätt drabbas av det som hänt och som utan stöd riskerar en egen framtid i kriminalitet och utanförskap. 

I fortsatt debatt om lag och ordning kräver vi att beslutsfattare följer barnkonventionen, tar del av beprövad kunskap, erfarenhet och forskning samt lyssnar på barnen.   

Vi kräver att: 

Nationella riktlinjer tas fram för att stödet ska bli bättre och mer jämlikt. 

Kommunerna tar sitt ansvar för dessa barn, något som i dag primärt vilar på civilsamhället. 

Rättsvårdande myndigheter ger tydlig och barnanpassad information genom hela rättsprocessen. 

De berörda barnen får bättre möjlighet att upprätthålla en personlig relation till den frihetsberövade familjemedlemmen, bland annat genom att i den mån det går placera den frihetsberövade på den anstalt som har kortast geografiskt avstånd till barnet. 

Daniel Grahn
Generalsekreterare Erikshjälpen 

Ida Storm Mukwana
Programkoordinator Erikshjälpen 

Emil Mattsson
Direktor Räddningsmissionen 

Line Fuchs
Verksamhetschef Solrosen 

Madelein Kattel
Verksamhetschef Bufff Sverige

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

BarnKriminalitet

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev