Debatt
Synskadades Riksförbund: Ge oss ett EU-val som känns
I dag på FN:s punktskriftsdag den 4 januari uppmanar Synskadades Riksförbund de politiska partierna att tänka till. I år är det val till Europaparlamentet, men frågan är: Kommer valet att bli tillgängligt för alla?
Publicerad: 4 januari 2019, 04:20
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Kan vi utgå ifrån att till exempel väljare med synnedsättning får valinformation på punktskrift, frågar Håkan Thomsson.
Punktskrift är upphöjda kännbara punkter som bildar tecken som gravt synskadade och blinda läser med fingertopparna. Att FN:s generalförsamling strax före jul utsåg den 4 januari till punktskriftsdagen är ett viktigt erkännande av punktskriften som blindas läs- och skriftspråk.
I år är det val till Europaparlamentet, men frågan är: Blir valet tillgängligt för alla? Kan vi utgå ifrån att till exempel väljare med synnedsättning får valinformation på punktskrift?
Vi vill bokstavligen känna att valinformationen denna gång fungerar för personer med synnedsättning.Inför de allmänna valen i höstas gjorde Synskadades Riksförbund en undersökning i 301 valstugor på 48 platser runt om i landet. Resultatet blev nedslående. Hela 96 procent av valstugorna saknade information i former som fungerar för personer med synnedsättning, det vill säga tryck i stor stil, på punktskrift eller i intalad form. Bara några enstaka valstugor hade material i punktskrift.
I år, när valet till Europaparlamentet står på agendan, vill Synskadades Riksförbund att de politiska partierna gör bättre ifrån sig. Partierna som ställer upp i EU-valet behöver redan nu fundera över sin kommunikation och hur de kan nå ut till väljare som tar till sig information på olika sätt.
Europapolitiken diskuteras inte mycket i Sverige. Inför EU-valet blir det därför extra viktigt att partierna sprider information om vad de vill, och att de når ut även till punktskriftsläsare.
Tekniskt sett har det aldrig varit lättare än nu att ta fram information i olika former. Digitaliseringen gör det möjligt att relativt enkelt omvandla vanlig tryckt text till punktskrift eller till en ljudfil med talad information.
Tillgång till information är en demokratifråga. Synskadades Riksförbund uppmanar härmed varje parti att ta fram önskat valmaterial i olika läsformat, däribland punktskrift.
Håkan Thomsson, förbundsordförande Synskadades Riksförbund
FN:s punktskriftsdag
FN:s punktskriftsdag firas den 4 januari. Den 17 december 2018 beslutade FN:s generalförsamling att utse den 4 januari till FN-dagen för punktskrift. Fransmannen Louis Braille, punktskriftens upphovsman, föddes denna dag 1809 och hans uppfinning förtjänar att lyftas fram. Punktskriften innebär att blinda och gravt synskadade över hela världen har fått ett fungerande läs- och skriftspråk.
Punktskrift är upphöjda kännbara punkter som bildar tecken som läses med fingertopparna. Böcker och tidskrifter trycks i punktskrift, den finns på läkemedelsförpackningar, hissknappar, bankomater, skyltar och på flera andra ställen i det offentliga rummet. Punktskrift används också för att läsa vad som står på en datorskärm eller en smart telefon. (
)
Att få lära sig punktskrift är ingen rättighet i svensk lag. Det är stor risk att den som förlorar synen även går miste om ett fungerande skriftspråk.
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.