Sylf: Ni bidrar till bristen på AT-läkarplatser, SKR

Det har snart gått ett år sedan det historiska ögonblicket då regeringen och Sveriges Kommuner och regioner (SKR) presenterade viktiga satsningar för att öka antalet platser för allmäntjänstgöring (AT). 

AT är en del av läkarnas utbildning och ger legitimation, vilket är ett krav för att arbeta självständigt som läkare. Genomgången AT är också första steget mot specialistkompetens. Samtidigt konstaterar SKR att regionerna planerar för färre AT-platser än vad de själva anser behövs. I dagarna förhandlar regeringen och SKR om frågan igen. Sveriges yngre läkares förening (Sylf) uppmanar SKR att ta chansen: visa att ni prioriterar en trygg och säker vård.

Optimismen vi kände när överenskommelsen presenterades har förbytts till djup oro. 2023 bedömer SKR att det behövs cirka 1 800 AT-platser. Samtidigt slår man fast att endast cirka 1 630 platser planeras. Det är anmärkningsvärt att regionerna inte levererar efter SKR:s egen behovsbedömning. När läkare börjar arbeta i vården utan att ha en AT-tjänst får det konsekvenser i form av otrygga anställningar, sämre arbetsmiljö och därmed sämre förutsättningar att bedriva en patientsäker vård.

Specialistläkarbristen är ett faktum i 19 av 21 regioner. 8,4 procent av specialisterna är redan i dag 67 år eller äldre, och det finns inte tillräckligt många specialistkompetenta kollegor som kan ta vid. Detta orsakar långa vårdköer och sämre kontinuitet i vården. Samtidigt kryllar det av unga läkare som inte vill annat än att komma vidare för att bli specialister. De hindras på grund av AT-platsbristen: utan legitimation tar det stopp!

AT är en introduktionstjänst: under handledning och utbildning ska man på sikt bli självständig i mötet med patienten. När AT-platserna är för få leder det till att 89 procent av alla nyutexaminerade läkarna börjar jobba i vården utan de rättigheter som följer med AT. Dessa läkare har ingen legitimation – ändå är arbetet ofta jourtungt med stort medicinskt ansvar. 35 procent av dem saknar handledare. 

Med andra ord får 65 procent av läkarna före AT handledning i dag. Det är bra ur ett patientsäkerhetsperspektiv, men leder inte till fler legitimerade läkare. Det är ett enormt resursslöseri att använda handledare på det här viset, då bristen på handledare anges vara en grundläggande orsak till AT-platsbristen. Den handledning som sker i regionerna måste leda till legitimation.

Läkare före AT vittnar om hur de anställts till tjänster som inte utlysts och utan formella intervjuer. Läkare ska tillsättas utifrån kompetens. AT-rekryteringen är tydlig, offentlig och formaliserad. Det möjliggör en ökad trygghet för patienten och är ett viktigt verktyg för att undvika diskriminering vid rekrytering av läkare.

Sylf uppmanar SKR – våga visa att ni prioriterar trygg vård och hållbar kompetensförsörjning. Vi vill att ni:

• Tar fram nya mål för AT tillsammans med regeringen.

• Premierar de regioner som omvandlar osäkra anställningar till AT-tjänster.

• Ser till att era medlemmar presenterar en plan för AT som minst uppnår de 1 800 AT-platser som ni själva bedömer behövs till 2023.

Nu finns förutsättningarna för förändring. Handledare finns bevisligen, och tack vare en nytolkning från Socialstyrelsen som kom i höstas kan också AT bedrivas inom fler verksamheter än tidigare. Ge regionerna förutsättningar att ta nästa steg.

Madeleine Liljegren
Ordförande i Sylf