Sweco: Ökad cykling kan innebära miljardvinster för samhället

Endast 7 procent av svenskarna når upp till rekommenderade 2,5 timmes fysisk aktivitet i veckan, enligt studien Scapis, genomförd av de svenska universitetssjukhusen. Inaktiviteten får allvarliga konsekvenser både för individen och samhället i stort, där sjukdomar relaterade till fysisk inaktivitet kostar samhället flera miljarder årligen.

Men det finns sätt att öka den fysiska aktiviteten, och kommunernas stadsplanering är avgörande för det. I planeringen av en stad, bostadsområde eller anläggning, finns möjligheten att räkna på den samhälls- och hälsoekonomiska vinsten av olika planeringslösningar. Men trots beprövade metoder görs detta sällan i dag, vilket leder till att kommuner och regioner missar möjligheten att främja hälsa, och i det längre perspektivet rädda liv. 

Ökad cykling är effektivt för att främja fysisk aktivitet. 30 minuters lågintensivt cyklande per dag är tillräckligt för att minska risken för en rad allvarliga sjukdomar. För att illustrera nyttan som följer med ökat cyklande har Sweco genomfört en kostnadsnyttoanalys baserad på cyklandet i Göteborg, innan och under pandemin. Enligt uppgifter från Göteborgs stad har cykelresorna ökat med 15 procent mellan 2019 och 2020. Då snittlängden per cykelresa är 4,1 kilometer - enligt stadens resvaneundersökning - har cyklandet inneburit en vinst på drygt 1 miljard kronor under 2020. Mer anmärkningsvärt är att totalt 25 förtida dödsfall har sparats, tack vare den fysiska aktivitet som cyklingen medför. 

Även om resultatet är imponerande, bygger det på en relativt blygsam cykelandel jämfört med potentialen som finns. Trots ökningen av cyklister står cykeln bara för 9 procent av det totala resandet i Göteborg, trots att studier visar att hela 45 procent av stadens invånare har mindre än 30 minuters cykling till arbetet. Om alla dessa personer skulle ta cykeln innebär det en samhällsekonomisk vinst på drygt 3,6 miljarder kronor per år, samt 91 färre förtida dödsfall. Detta är lågt räknat eftersom den samhällsekonomiska kalkylen inte beaktar sjukskrivningar och produktionsbortfall. 

Resultatet är inte unikt för Göteborg. Liknande potentialstudier har genomförts i flera svenska städer och regioner. Det visar på att det finns en stor potential för ett kraftigt ökat cyklande i Sverige, vilket i sin tur kan bidra till stora ekonomiska nyttor. 

Det som krävs för att uppnå ökat cyklande är att bygga ut cykelnätet. I dag finns en stor cykelskuld i Sverige vad gäller tillgången till trygg, säker och sammanhängande cykelinfrastruktur. Det innebär att cykeln ofta väljs bort till förmån för bilen, även på sträckor där det egentligen går snabbare att cykla än att köra bil. 

För att påskynda utbyggnaden av cykelinfrastruktur behövs ett större fokus på hälsa och vardagsmotion. I dag saknas ett tydligt folkhälsoperspektiv i bedömningen och prioriteringen av infrastrukturåtgärder, vilket innebär att nyttan av cykelinvesteringar inte värderas fullt ut. I stället är restiden den avgörande faktorn i samhällsekonomiska transportkalkyler. Det främjar biltrafiken, men missgynnar cykeltrafiken, vars restid sällan ens ges ett samhällsekonomiskt värde. Ett mer effektivt sätt att främja cykel är utifrån konceptet ”delad hastighet”, vilket innebär att gång- och cykeltrafikantens hastighet blir normen på en given sträcka i stället för bilens dito.   

Det är dags att vi låter folkhälsoperspektivet stå i centrum i prioriteringen av trafikslag, och att vi låter finansieringen av infrastruktur spegla de mål och visioner som har beslutats på regional och kommunal nivå. 

Björn Sax Kaiser, Cykelplanerare på Sweco

David Lindelöw, Doktor i trafikplanering och trafikplanerare på Sweco

Mats Hermansson, Divisionschef Swecos verksamhet inom samhällsanalys och mobilitet

Vania Khairallah, Hållbarhetsexpert på Sweco