Sveriges unga behöver fler idrottsanläggningar

Replik. Henrik Landelius och Marcus Sandlund, NCC, skriver att ”De närmaste tio åren behöver runt 400 miljarder skattekronor investeras för att bygga nya skolor. Det finns en stor risk att det kommer att leda till felaktiga investeringsbeslut som leder till att skolor byggs fort och fel för att mätta det stora behovet.”

Riksidrottsförbundet delar den oron. Vi har sett att behovet av att bygga många bostäder på kort tid har lett till att den sociala hållbarheten har fått stå tillbaka i samhällsplaneringen. Vi har allt för många exempel där plats för idrott och andra mötesplatser inte finns med i planeringen.

Samtidigt är bara 9 procent av våra 15-åriga tjejer tillräckligt aktiva. Mest aktiva är elvaåriga pojkar. Ungefär var fjärde elvaårig pojke rör sig minst en timme om dagen, vilket är den dagliga rekommendationen. Svenska barn är dock de mest stillasittande i Norden.

Det största stödet till idrotten är Sveriges kommuner som bidrar med kontanta stöd, men framförallt med idrottsanläggningar och idrottsmiljöer. Utan de insatser som kommunerna gör skulle idrottsrörelsen inte kunna erbjuda idrott för de drygt tre miljoner människor som är medlemmar i en eller flera av våra 20 000 föreningar.

Samtidigt ser vi att endast en av tre kommuner uppger att de har en utvecklingsplan för idrottsytor och miljöer. Idrottsmiljöerna är helt avgörande för skolorna och för att vi att vi fortsatt ska kunna idrotta i den utsträckning vi gör idag, och helst nå ännu fler.

Precis som NCC skriver behöver kommunerna passa sig så att man inte bygger fort och fel. Tänk att skolan och kringliggande miljö används till mycket mer än bara undervisning.

Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet