Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Sveriges migrationspolitik kan vara en hälsorisk

År 2015 upplevde Sverige den största flyktingströmmen i modern tid, med resultatet att migrationspolitiken skärptes. En ny vetenskaplig studie visar att restriktiv migrationspolitik har allvarliga konsekvenser för migranters hälsa. Migrationspolitiken borde därför ta större hänsyn till dess hälsokonsekvenser, menar folkhälsoforskare.

Publicerad: 25 mars 2019, 04:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

De långa väntetiderna har en negativ inverkan på asylsökandes hälsa, skriver debattörerna.

Foto: Peter Holgersson, Bildbyrån


Ämnen i artikeln:

MigrationspolitikFolkhälsaAsylsökandePsykisk ohälsaMigration

Risken för psykiska besvär och förkortad livslängd ökar bland migranter med långa väntetider för att erhålla beslut om uppehållstillstånd och asyl samt begränsad möjlighet till rörlighet i det nya landet. Höga dokumentationskrav och begränsat stöd från socialförsäkringssystemen ökar också den psykiska ohälsan och minskar sjukvårdsutnyttjandet bland invandrare.

Detta visar en ny vetenskaplig studie som sammanfattar aktuell kunskap inom området. (Effects of non-health-related policies on migrant health: a systematic review and meta-analysis. Lancet Global Health, 2019) Eftersom studien tar hänsyn till alla vetenskapliga studier inom området under de senaste 17 åren samtidigt som konsekvenserna av många olika typer av migrationspolitiska åtgärder undersöks innebär det att resultaten har högre tillförlitlighet än om endast ett enstaka land eller befolkning undersökts.

Ur ett humanitärt och människorättsligt perspektiv är det Sveriges ansvar att främja god hälsa bland utsatta människor som har tagit sig hit från krigs- och konfliktdrabbade delar av världen, under mycket svåra förhållanden. Vi menar att:

Lång väntetid för beslut om uppehållstillstånd (eller stöd till frivillig återinvandring) har en negativ inverkan på migranters psykiska hälsa och riskerar även att påverka integrationen i samhället negativt. Därför bör ökade resurser läggas på att korta handläggningstiden för beslut om utvisning eller uppehållstillstånd.
Val av mottagarkommun och omflyttning av nyanlända flyktingar kan ha avgörande betydelse integrationen (till exempel möjlighet till arbete och sociala nätverk) vilket på sikt kan påverka deras hälsa. Det bör noga utredas hur omflyttning till glesbygd alternativt till väldigt invandrartäta områden påverkar integrationen bland nyanlända.
Brister när det gäller omedelbara åtgärder i syfte att underlätta integration (exempelvis språkkurser) samt långsiktiga förutsättningar för att skapa en god integration (antidiskrimineringsarbete och medborgarskap) kan påverka invandrares hälsa. Mer resurser bör läggas på integrationssatsningar särskilt bland flyktingar.
Restriktiv migrationspolitik har en skadligare inverkan på hälsan bland invandrare i länder med en fientlig attityd till migranter. Därför är det viktigt att det framtida politiska klimatet kring migration präglas av öppenhet och tolerans.

I ett större sammanhang visar resultaten den motsättning som finns mellan migrationspolitik och folkhälsa. Migrationspolitiken är inriktad mot att skydda ett lands gränser och bestämma vilka som är berättigade till uppehållstillstånd och sociala skyddsnät. Folkhälsoarbetet är däremot inriktat mot att främja en god hälsa för alla genom att inkludera särskilt utsatta grupper som invandrare.

Därför kan restriktiva migrationspolitiska åtgärder i värsta fall skada folkhälsan. Enligt regeringen ska Sverige vara ledande i genomförandet av Agenda 2030, en global agenda för förändring mot ett hållbart samhälle där en god hälsa för alla är en förutsättning. Sverige bör därför utforma en migrationspolitik som tar hänsyn till hälsan bland våra flyktingar och invandrare.

Mikael Rostila, professor i folkhälsovetenskap, Stockholms universitet

Sol Juarez, docent i folkhälsovetenskap, Stockholms universitet

Helena Honkaniemi, doktorand i folkhälsovetenskap, Stockholms universitet

Andrea Dunlavy, fil dr. i sociologi, Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News