Sveriges krisberedskap under all kritik

De flesta svenskar har inte ens mat, vatten, och värme för att klara sig en vecka. Sannolikt vet mycket få att det numera är upp till varje hushåll att ha mat vid ett krisläge. Samtidigt befinner sig nu Europa i ett osäkert ekonomiskt och säkerhetspolitiskt läge. Men det går att bygga ett nytt Sverige som är mindre oljeberoende och med god självförsörjning.

Dagens unga är duktiga på appar till sina smartphones och snabba att räkna sina likes i sociala medier, men de vet nästan inget om krisberedskap. Sunt förnuft för 50 år sedan kallas i dag prepping, nördigt och rent av ”onödigt vetande”. Anledningen är att vi i dag tycks förlita oss på avancerad teknik och att en ökad automatisering ska lösa problemen. De flesta har glömt bort att allt hänger på en konstant tillgång till billig energi och en fungerande infrastruktur.

Det kanske inte gotlänningarna glömt. Den 14 februari 2015 släcktes nämligen hela ön ner i flera timmar på grund av ett elfel och den utlovade backupen till mobilmasterna fungerade inte. Plötsligt var en smartphone inte lika smart som en värmekamin, solceller på taket eller en liten vindsnurra på gården.

Det senaste året har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) påpekat hur sårbart Sverige är för olika kriser. Exempelvis är Sveriges livsmedelsförsörjningsgrad bland de lägsta i Europa. Drygt 50 % av maten importeras. Men blir det brist på importerat fossilt bränsle, där hälften eller mer försvinner, hamnar Sverige snabbt i en svältsituation.

Vad kanske inte så många känner till är att Sveriges enskilt största leverantör av olja är Ryssland. Det mesta av den övriga oljan kommer från Norge och Danmark som sedan över ett årtionde har en kraftigt fallande produktion. Skulle oljeproduktionen störas i något av dessa länder får vi snabbt stora problem då Sverige inte längre har några beredskapslager av olja och färdiga bränslen.

Under sommaren 2014 fick vi prov på Sveriges krisberedskap. En stor brand drabbade Västmanland. Snabbt konstaterades att Sverige inte hade vattenbombande flygplan, och brandmännen och Försvarsmakten hade inte tillräckligt med utrustning och mat så ”vanligt folk” fick rycka in!

Vi är varken redo för krig, bränslebrist eller en större naturkatastrof som exempelvis en omfattande isstorm som slår ut delar av landets elsystem.

Det finns mycket man kan göra som individ och företag för att öka sin krisberedskap.

Varje svenskt hushåll bör informeras om sin skyldighet att kunna försörja sina närmaste med mat i händelse av kris då staten inte har det ansvaret. Med ett nedmonterat civilförsvar är det upp till varje hushåll att se till att det finns mat för åtminstone en månad men helst mer.

När det gäller den egna energiförsörjningen kan batterier lagra el från tex sol eller vindanläggningar för användning dygnet runt eller vid strömavbrott. Sverige bör precis som i Tyskland och Frankrike lagstadga om skydd av bördig åkermark för att säkra matproduktionen.

Oljeberoendet i Sverige är som störst för gods- och persontrafiken, som till största delen sker på vägarna. Regeringen bör prioritera en verklig satsning på järnvägen istället för att dra in på underhållet på ytterligare 42 järnvägssträckor. Varför inte även satsa på rena elbussar som de precis börjat rulla i Göteborg?

Det är möjligt att bygga ett nytt Sverige som är mindre oljeberoende, som vilar på en stabil infrastruktur, har en god självförsörjning och därmed hög krisberedskap – men vi måste börja nu!

Johan Landgren, författare till boken Olja för blåbär – ENERGI, MAKT OCH HÅLLBARHET

Roberth Hansson, författare till boken Olja för blåbär – ENERGI, MAKT OCH HÅLLBARHET