Debatt
Sverige behöver en mer inkluderande idrottsrörelse
2021 är det dags för Special Olympics i Åre/Östersund. Det kan bli ett tillfälle att sätta fokus på hur vi i Sverige kan främja en ökad folkhälsa bland personer med intellektuell funktionsnedsättning, skriver företrädare för flera kommuner och organisationer.
Publicerad: 25 maj 2019, 03:00
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
En satsning på fler parasportare är inte en kostnad.
När idrottsrörelsen samlas till Riksidrottsmöte i Jönköping den 24-26 maj är det ganska troligt att vinter-OS och Paralympics 2026 kommer att vara en snackis. Men för att vi i Sverige ska få bästa möjliga utväxling av de olympiska spelen, är det viktigt att vi inte glömmer bort de olympiska tävlingar som står närmast på tur – nämligen Special Olympics World Winter Games (SOWWG) i Åre och Östersund 2021. En folkfest med över 2500 deltagare från över 100 länder och med miljontals TV-tittare över hela världen.
Men Special Olympics varken börjar eller slutar med vinterspelen i Åre/Östersund. Vad som verkligen är en "once in a lifetime" chans är att sätta långsiktigt fokus på hur vi i Sverige kan främja en ökad folkhälsa bland personer med intellektuell funktionsnedsättning.
Och här måste idrottsrörelsen bli bättre. Bara 23 procent av högstadieelever och 18 procent av gymnasieelever med intellektuell funktionsnedsättning är med i en idrottsförening, fämfört med 47 procent i högstadiet och 34 procent i gymnasiet bland övriga elever.
Dessutom är 64 procent av högstadieelever och 66 procent av gymnasieelever i särskolan fysiskt inaktiva. Det här bidrar till ett stort folkhälsoproblem – helt i onödan. Möjligheten att vara aktiv i en idrottsförening är ett väldigt enkelt sätt att göra någonting åt problemet.
Ändå finns det de som tvekar. På senaste Riksidrottsmötet (RiM) 2017 antogs en handlingsplan för idrott för personer med funktionsnedsättning. Mycket bra har hänt sen dess, men tyvärr tvingas vi konstatera att det till årets möte fortfarande finns motioner kring parasport som har sin utgångspunkt i det är krångligt med en inkluderande idrott. Och dyrt.
Men en satsning på fler parasportare och en inkluderande folkhälsa är inte en kostnad. Det är en samhällsekonomisk investering i ökad livskvalitet. Personer som är aktiva i parasport har en bättre hälsa, upplever större tillfredställelse med livet, deltar i högre utsträckning i utbildning och arbetsmarknad.
Det finns studier som visar att samhället sparar minst 330 000 kronor per år och person som utövar parasport. En öronmärkt satsning från regeringen på att öka antalet parasportare inom hela den svenska idrottsrörelsen är alltså en investering som samhällsekonomiskt i princip betalar sig själv.
Att idrotta handlar i grunden om glädje och gemenskap. Men ibland också om att vara bäst när det gäller. Special Olympics i Åre/Östersund 2021, tillsammans med Paralympics och vinter OS 2026, är precis sådana tillfällen. Det är nu det gäller.
Låt oss tillsammans visa resten av världen att Sverige och svensk idrottsrörelse inkluderar alla och att resultaten på själva tävlingarna också hänger ihop med vad som händer i vardagen.
Daniel Danielsson, kommunstyrelsens ordförande (C) Åre kommun
Bosse Svensson, kommunstyrelsens ordförande (C) Östersunds kommun
Mats Gärd, regionstyrelsens ordförande Region Jämtland Härjedalen
Jöran Hägglund, landshövding Jämtlands län
Anders Fällström, rektor Mittuniversitetet
Sven-Bertil Bengtsson, ordförande, Jämtland Härjedalens Parasportförbund
Jan Bergström, ordförande Jämtland Härjedalens Idrottsförbund
Åsa Llinares Norlin, ordförande Svenska Parasportförbundet
Johan Strid, generalsekreterare, Svenska Parasportförbundet
Daniel Danielsson, kommunstyrelsens ordförande (C) Åre kommun
Bosse Svensson, kommunstyrelsens ordförande (C) Östersunds kommun
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.