Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Sverige behöver en färdplan för vatten”

Vi måste sluta ta vårt vatten för givet. Kvaliteten på det svenska sötvattnet hotas från många håll, inte minst av klimatförändringarna. Sverige behöver därför en långsiktig färdplan för vår gemensamma vattenresurs. Kommunerna spelar en viktig roll för att uppfylla denna plan, skriver företrädare för IVA:s projekt ”Hållbar vattenförsörjning”.

Publicerad: 30 september 2021, 03:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Vi föreslår att det övergripande ansvaret för vattenförvaltningen ska samlas i ett fåtal departement och att en myndighet få ett tydligt mandat för sötvatten, skriver debattörerna.

Foto: Rick Bowmer/TT


Ämnen i artikeln:

VA-nätKommunerKan vi räkna med rent vatten i kranen?

Nu lanserar Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) sin agenda i tio punkter för hållbar vattenförsörjning. IVA:s agenda är resultatet av projektet ”Hållbar vattenförsörjning – tillgång till rent vatten i ett föränderligt klimat” där ett femtiotal experter från akademi, näringsliv och andra verksamheter deltagit. 

Utgångspunkten för IVA:s agenda är att det krävs åtgärder som sträcker sig mycket längre än enskilda mandatperioder för att säkerställa en hållbar vattenförsörjning. Det tar tid att återställa negativ miljöpåverkan från läckage av fosfor, kväve, läkemedelsrester och ämnen som PFAS i vattentäkter och avrinningsområden. Att forma framtidens kulturlandskap, där vattnet spelar en central roll, är en förändringsprocess som sträcker sig över generationer.

Sverige behöver en samlad strategi för hållbar vattenförsörjning, en Vattenplan 2045.  Inspiration kan hämtas från Fossilfritt Sveriges färdplaner vad gäller konkretion och mobilisering av olika aktörer. 

Ansvaret för vattenförvaltningen på nationell nivå är dock splittrat i dag. Frågorna kring sötvatten hanteras inom regeringskansliet av tio departement. Ingen myndighet har det övergripande ansvaret, på motsvarande sätt som Skogsstyrelsen för skogen. En punkt i agendan är därför att det övergripande ansvaret ska samlas i ett fåtal departement och att en myndighet få ett tydligt mandat för sötvatten.

Vi, undertecknare som ingått i projektets styrgrupp varav flera är IVA-ledamöter, menar att det är naturligt att ansvaret för Vattenplan 2045 ska ligga hos Havs- och vattenmyndigheten

Det flesta forskare är ense om att klimatförändringarna får stora återverkningar på vattenförsörjningen. Kunskaperna om hur klimatförändringarna och andra hot mot vattenkvaliteten påverkar vattenresursen måste öka. I agendan slår vi fast att det behövs mer forskning för att utveckla planeringsmodeller för olika scenarier av förändrade vattenflöden och volymer. 

I dag klarar de kommunala VA-organisationerna i regel sin uppgift att möta höga kvalitetskrav. Agendan pekar på åtgärder inom en rad områden för att kommunerna även ska klara sina framtida åtaganden:

Infrastrukturskulden inom VA-sektorn måste minska. I dag uppgår investeringsbehovet enligt Svenskt Vatten till 16 miljarder kronor i ledningsnät, vatten- och reningsverk. 

 Många små kommuner kommer att få svårt att möta de framtida utmaningarna. Ett många gånger minskande befolkningsunderlag begränsar resurserna för VA-verksamheten. Samtidigt blir det svårt att säkra tillräcklig kompetens. Staten bör därför skapa incitament för samverkan mellan kommuner genom att avsätta särskilda medel och se över reglerna i lagen om allmänna vattentjänster.

Förebyggande planering, riskanalys och åtgärdsplaner utformas i dag utifrån enskilda kommuners perspektiv. Det är otillräckligt. Planering och förebyggande arbete måste ske utifrån hela det avrinningsområde där flera kommuner ingår. Incitamenten för samverkan mellan kommuner måste förbättras även inom detta område.

Miljökvalitetsnormerna har en central roll i EU:s ramdirektiv för vatten, som också är svensk lag. De anger vilka kvalitetskrav som ska uppfyllas vid en viss tidpunkt. Många gånger är det svårt att bedöma tillämpningen av reglerna i ett visst fall. Lösningar som innebär större total miljönytta kan också förhindras. Staten bör därför initiera en utvärdering av konsekvenserna av tillämpningen av vattendirektivet i Sverige samtidigt som en enkel och pedagogisk beskrivning av tillämpningen av direktivet tas fram. 

Företrädare för projektet ”Hållbar vattenförsörjning”

Tord Svedberg
Projektets ordförande

Georgia Destouni
Stockholms universitet

Lena Ek
Södra Skogsägarna

Kenneth M. Persson
Sydvatten och Lunds universitet

Gunnar Söderholm
Tidigare chef för miljöförvaltningen i Stockholms stad

Tuula Teeri
Vd, Iva

John Tumpane
Formas

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev